”En liten grupp kommer aldrig tillbaka igen”

Personer som förlorade jobbet under varselvågen kan ha drabbats hårdare av uppsägningen än de som blev arbetslösa under tidigare kriser.

Hittills finns inga forskningsstudier eller uppföljningar av hur det har gått för de personer som varslades och blev arbetslösa under varselvågen för fem år sedan. Men forskaren Marcus Eliason, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), har studerat hur massuppsägningar under 1980-talet samt 90-talskrisen påverkade de berörda personernas inkomstutveckling och hälsa.

– Många hittar snabbt ett nytt jobb, utan större inkomstbortfall. Däremot finns det en mindre grupp som får stora problem att få nytt jobb, och en del av dessa kommer inte tillbaka till arbetsmarknaden överhuvudtaget, säger han.

Individer som drabbats av massuppsägningar har åtta år senare inkomster som är i genomsnitt upp till åtta procent lägre än andras, visar studier i flera nordiska länder. Det beror på att gruppen som inte får nytt jobb uppvisar en svag utveckling.

Men dessa resultat gäller för nordiska förhållanden där social-försäkringarna ersätter en stor del av inkomstförlusten. Studier i Tyskland och framförallt i USA visar på betydligt större inkomstbortfall efter massuppsägningar.

– De större effekterna i dessa länder beror på en kombination av att en grupp inte får nytt jobb och att de som får jobb har lägre lön än tidigare. I Norden har de nya arbetena i regel haft motsvarande lönenivå, säger Marcus Eliason.

Han tror att förändringarna i a-kassan i Sverige kan medföra att varselvågens effekter på individernas inkomster blir större.

– Sänkningen av ersättningsnivån i a-kassan kan leda till att fler återgår snabbare till arbete, men med lägre lön. Och för den grupp uppsagda som har svårast att få nytt jobb kommer den lägre ersättningsnivån att ha en direkt negativ effekt på inkomsten, säger Marcus Eliason.

Han poängterar att uppsägningarna ofta även har effekter på individernas hälsa.

– Ekonomiska svårigheter i samband med arbetslöshet spelar en betydande roll i sambandet mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa. Studier visar på att högre ersättningsnivåer kan lindra sådana effekter, säger Marcus Eliason.