När Sekos stridsåtgärder utlöstes i skärgårdskonflikten gick alla anspråk på retroaktiva löneökningar förlorade. Nu vill facket ändra Medlingsinstitutets regler.

Genom att utlösa konflikten inom skärgårdstrafiken fick arbetsgivarna en fördel: Medlarna kunde inte längre föreslå retroaktiva löneökningar. En orimlig regel, anser Seko, som vill att Medlingsinstitutet tänker om.

– Om den här regeln är tänkt att motverka konflikter är den kontraproduktiv. Arbetsgivarna tjänar ju på att utlösa konflikt, säger Valle Karlsson, avtalssekreterare vid Seko.

Söndagen den 3 november lämnade medlarna Gunnar Samuelsson och Malte Eriksson ett slutbud till Seko och Almega om ett nytt kollektivavtal för de anställda på skärgårdsbåtarna.

Seko svarade ja: Budet innehöll löneökningar med 6,8 procent under tre år, vilket är vad andra grupper på arbetsmarknaden har fått. Lönerna skulle höjas från och med den 1 oktober, då det gamla avtalet löpte ut.
Almega förkastade däremot budet. Arbetsgivarna ville ta ett tydligt steg bort från dagens system, där lönen helt regleras i det centrala avtalets lönetariffer, mot en mer individuell lönesättning. Och sådana steg saknades i medlarbudet.

I och med Almegas nej, som kom kvällen innan Sekos strejkvarsel och Almegas eget lockoutvarsel skulle träda i kraft, utlöstes konflikten.

När parterna efter en veckas strid träffade medlarna på nytt fick de ett bud som var nästan identiskt med det första – och i logikens namn sa Seko ja en gång till.

En skillnad mot ursprungsbudet var dock att löneökningarna inte längre var retroaktiva. För om den fackliga sidan vidtar stridsåtgärder, så anser Medlingsinstitutet att alla anspråk på retroaktiv löneökning har gått förlorade.

Detta framhöll Almega en vinst.

– I och med att konflikten bröt ut slipper vi betala retroaktiva lönehöjningar. Kostnaden för avtalet hamnar på en förvisso hög, men ändå acceptabel nivå, sa Stefan Koskinen vid Almega Tjänsteföretagen efter uppgörelsen.

Kurt Eriksson, chefsjurist och ställföreträdande generaldirektör vid Medlingsinstitutet, bekräftar att de medlare som institutet utser inte lägger bud med retroaktiva löneökningar om facket har verkställt stridsåtgärder. Den principen, som är tänkt att avhålla från stridsåtgärder, är etablerad sedan länge.

Principen är visserligen inte inskriven i lagstiftningen eller i regeringens instruktioner till Medlingsinstitutet.

– Däremot finns den på pränt i de olika samarbetsavtalen på arbetsmarknaden, alltså industriavtalet, det kommunala förhandlingsavtalet och samarbetsavtalet för det statliga området, säger Kurt Eriksson. Det senare avtalet har Seko skrivit under, så där har Seko accepterat principen.

– Sedan kan man alltid diskutera hur vettig principen är i olika situationer, till exempel om facket blivit provocerat till stridsåtgärder. I en del fall har parterna gjort upp om retroaktiva löneökningar vid sidan av medlarnas hemställan.

Att Seko har skrivit under samarbetsavtalet för det statliga området är ett dåligt argument mot retroaktiva lönelyft på skärgårdsbåtarna, anser Valle Karlsson.

– Det avtalet påverkar inte relationerna mellan oss och Almega.

Skärgårdskonflikten

Strejken och lockouten på skärgårdsbåtarna tog slut i måndags. Systemet med tarifflöner blir kvar, och lönerna räknas upp med 6,8 procent under en treårs­period.

Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som ska verka för en väl fungerande lönebildning. Institutet utser medlare i tvister mellan arbetsmarknadens parter.