Beskyllningar om strejkbryteri, personangrepp på internet och en polisanmälan mot Sekos företrädare spetsar till konflikten om lönerna på skärgårdsbåtarna.

Ett par hundra Sekomedlemmar inom skärgårdstrafiken i Stockholm och Göteborg strejkar sedan i måndags, efter att Almega förkastat ett slutbud från medlarna som Seko sade ja till.

Inga kontakter mellan parterna har förekommit sedan dess, och medlaren Gunnar Samuelsson säger till Arbetet att han för närvarande inte tar några initiativ.

Stämningen mellan parterna är infekterad. I annonser i tidningen Metro har Seko lagt allt ansvar på Almega, som genom sin lockout har dragit in även skärgårdens kollektivtrafik i konflikten. I annonserna finns telefonnummer och mejladress till Stefan Koskinen, Almega Tjänsteföretagens förbundsdirektör, för att den drabbade allmänheten ska kunna ställa honom till svars.

Almega beskyller i sin tur Seko för övertramp i samband med att charterfartyget Waxholm III skulle lämna Nybrokajen i Stockholm för en middagskryssning.

– En Sekoombudsman och en strejkvakt gick ombord trots att befälhavaren sa åt dem att de inte var välkomna, säger Stefan Koskinen. De trängde sig förbi befälhavaren och gick inte i land när han bad dem göra det.

Befälhavaren har polisanmält Sekoföreträdarna för intrång och olaga hot. Men Mats Ekeklint, ombudsman vid Seko, kan inte se att något brott har begåtts.

– Våra företrädare ville upplysa befälhavaren om att båten var satt i blockad. De gick absolut inte våldsamt tillväga.

– Väl ombord upptäckte de att Almegas förhandlare Tomas Bengtson var där. Normalt respekterar parterna på arbetsmarknaden varandras konfliktåtgärder, men Almega uppmuntrar till brott mot vår blockad.

Enligt Stefan Koskinen har befälhavaren hängts ut med namn och bild på en facklig Facebooksida, med tillmälen som ”svartfot”. Fult, anser Stefan Koskinen. Befälen har arbetsplikt, vilket deras fackförbund har gjort klart för dem.

Kärnan i konflikten är hur lönerna ska sättas. Seko vill ha kvar dagens lönetariffer, där helt oerfarna börjar med drygt 17 000 kronor i månaden. Efter hand flyttas de upp till högre tariffer, och efter nio år når de slutlönen 24 749 kronor.

– Att lönen höjs vid bestämda tidpunkter, oavsett hur bra eller dåligt jobb du gör, är kostnadsdrivande, säger Stefan Koskinen. Medlarbudet innebar att tarifflönerna skulle öka med 6,8 procent på tre år – men till det kommer uppflyttningar i lönetrappan för ett antal anställda, som skulle kosta 2,4 procent.

– Almega resonerar som om alla skulle jobba kvar i yrket tills de ligger på den högsta tariffen, invänder Mats Ekeklint. I praktiken slutar en del anställda, samtidigt som nya kommer in på de lägsta lönenivåerna.

– Seko har tarifflöner på andra områden, till exempel i storsjöavtalet och färjetrafiken. Där har motparten aldrig påstått att tariffavtal är dyrare.

Almega, som vill gå över till mer individuella löner, hävdar att dagens system gör det omöjligt att ge en duktig anställd högre lön än den högsta tariffen.

– Vill de ge någon mer betalt diskuterar vi gärna det, allt annat är nonsens, säger Mats Ekeklint. Vem tror på att arbetsgivarna har tagit till lockout för att få höja lönerna?