EU har reviderat reglerna för offentlig upphandling. Sociala krav och krav på miljöhänsyn ska alltid ställas och kollektivavtalen ges en starkare ställning. Men det gäller för svenska kommun- och landstingspolitiker att också använda sig av de nya reglerna och alltid kräva villkor enligt kollektivavtal, skriver Arbetets Martin Klepke.
EU har reviderat reglerna för offentlig upphandling och givit kollektivavtalen större utrymme.
I fortsättningen måste de instanser som sköter upphandlingar, för Sveriges del främst kommuner och landsting ställa hårdare krav på sociala hänsyn. Och framför allt: Kollektivavtalen ges en helt ny ställning.
I den nya texten, framförhandlad mellan Europarådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet står det att beställarna måste ställa krav på att utförarna …
”… lever upp till tillämpliga åtaganden när det gäller miljömässiga, sociala och arbetsmarknadsmässiga lagar så som de fastställts i Unions-rätt, nationell rätt och kollektivavtal”.
(Ladda ner hela EU-dokumentet här)
Kravet på att leva upp till kollektivavtal finns alltså med. Tidigare har det hetat att kollektivavtal endast kan åberopas i den mån de upphöjts till lag, vilket är kutym i många EU-länder.
Nu har den skrivningen tagits bort. Avtalade kollektivavtal räcker.
De svenska kollektivavtalen ges därmed en helt ny ställning, något som TCO:s chefsjurist Samuel Engblom har uppmärksammat både i debattartiklar och i remissvar till nya upphandlingsstrategier för kommuner.
Men varför är det så tyst om dessa nya regler?
Ett starkt skäl är att vi har en tillsynsmyndighet, Konkurrensverket, som agerar i motsatt riktning.
Konkurrensverket har hittills ofta försvarat den privata marknadens rätt att konkurrera utan besvärande sociala eller miljömässiga villkor.
Enligt en sammanställning av juristerna och forskarna Kerstin Ahlberg och Niklas Bruun har Sverige tillsammans med Storbritannien blivit det land som brytt sig minst om humana och miljömässiga villkor vid upphandlingar och inte ens ställt de krav man haft tillåtelse att ställa.
Det vill säga, svenska kommuner och landsting har gått mycket längre än vad de behövt göra när det gäller att undvika krav på bra villkor.
Allt enligt tillsynsmyndigheten Konkurrensverkets rekommendationer.
Konkurrensverkets tydliga aversion mot att bry sig om arbetsvillkor och miljö har därmed kraftigt format Sveriges återhållsamma praxis.
Ett välkänt exempel är Botkyrkas försök att kräva avtalsenliga löner och förtur för långtidsarbetslösa ungdomar i en upphandling där skattepengar skulle användas.
Konkurrensverket gick aktivt och aggressivt emot detta upplägg trots en mycket svag rättslig grund att stå på.
Det är inte det enda exemplet där Konkurrensverkets marknadstalibaner snabbt har sprungit till privata bolags försvar mot kommuner och landsting som velat säkra sina medborgares bästa.
Nu skulle man ändå tro att tvingande regler från EU borde skapa en ny syn.
Men i stället för att åtgärda den kraftiga slagsidan hos sin myndighet har regeringen beslutat att överföra allt stöd vid upphandlingar till just Konkurrensverket.
Samma myndighet som hittills vägrat se möjligheter att begära bra villkor trots att det varit både möjligt och tillåtet ska alltså avgöra hur de nya regeländringarna ska tolkas och ge stöd till kommuner och landsting vid upphandlingar.
Så sent som i förra veckan beklagade sig Naturskyddsföreningen, LRF och Sveriges Kommuner och Landsting i en gemensam debattartikel över att detta kan resultera i en fortsatt utebliven satsning på miljöhänsyn vid offentlig upphandling.
Regeringen bör alltså genast lyfta bort upphandlingsstödet från Konkurrensverket. De nya reglerna får inte hindras att få det genomslag som det är tänkt.
I slutänden kommer tolkningarna säkert att avgöras i domstol, vare sig det gäller miljö eller arbetsvillkor, men den dom som helt nyligen gav Göteborgs stad rätt att sortera bort anbud med orimligt låga timlöner ger en positiv fingervisning.
Men framför allt bör alla kommun- och landstingspolitiker nu vara medvetna om att de kan ställa krav på bra villkor i enlighet med gällande kollektivavtal när de genomför offentlig upphandling, trots Konkurrensverkets rekommendationer.
