Foto: Mats Andersson

Irre DelBarba är skyddsombud på ett callcenter. Arbetsmiljöproblemen här är i stort sett enbart av psykosocial art.

 

Landets skyddsombud känner väl igen att de psykosociala problemen på jobbet skenar. Liksom hur svårt det är att göra något.

– Jag vill ha en bindande föreskrift i morgon. Jag skulle rama in och hänga upp den på personalkontoret, säger Irre DelBarba, huvudskyddsombud på ett callcenter.

Hon berättar att hon som skyddsombud i stort sett bara har med psykosociala arbetsmiljöproblem att göra på sin arbetsplats it-supportföretaget Teleperformance i Ljusdal.

– Att sitta i telefon utan återhämtning mellan samtalen ses inte som ett problem i dag. Det anses ju inte vara tungt arbete. Men vi har haft anställda som inte kan se företagsloggan utan att svimma. Det är svårt att ta på, det sitter i huvudet och syns inte.

Hon har också haft kränkningar, slag och mobbning på sitt bord. Men framför allt stress.

– Hos oss har du mellan 70 och 80 samtal om dagen. Har någon skällt på dig kan du ha ett behov av två minuter. Men så fort du lagt på kommer nästa samtal. Har du tur är det 30 sekunder emellan.

Även inom industrin tar det psykosociala allt större plats.

– De lättare jobben finns inte längre. Verksamheterna är så slimmade. Det, och att man inte blir lyssnad på när man behöver något, är våra vanligaste problem, säger Knagg Linda Eriksson, regionalt skyddsombud på IF Metalls sektion i Mora, Orsa och Älvdalen.

Och så ser det ut även inom det offentliga.

– Stress är vårt vanligaste problem. Många får omöjliga scheman som gör att en lärare i praktiken inte hinner gå på toa före lunch, säger Ulla-Karin Kruth, huvudskyddsombud för Lärarnas riksförbund i Härryda.

Alla tre vill ha bindande föreskrifter.

– Enligt arbetsmiljölagen ska arbetet individanpassas. Men lagen är så flummig. Jag vill ha en föreskrift som går ner på djupet. Vad är individanpassat? frågar sig Irre DelBarba.

– I dag måste du gå på en persons upplevelse. Då räcker det att någon annan säger ”nej det har vi aldrig sett”. Det blir så luddigt. Därför behövs verkligen en föreskrift. Vi måste ha något att gå på. Jag tror att det här är det största arbetsmiljöproblemet i dag, säger Knagg Linda Eriksson.

– Att luta sig mot en föreskrift är väldigt bra. Det skulle även underlätta för chefer. De är bakbundna av budgetansvar och skulle kunna luta sig emot den när de i sin tur pratar med sina chefer, säger läraren Ulla-Karin Kruth.

Irre DelBarba håller med. När hon kräver att de anställda ska få återhämta sig mellan samtalen på Teleperformance svarar arbetsgivaren att det är kunden som vill ha det som det är. Därför vore det bra om även arbetsgivaren kunde stödja sig mot tydligare regler, resonerar hon.

– Men jag kan förstå att arbetsgivare inte vill ha de här föreskrifterna. Det kommer att reglera deras skyldigheter. Vi tjänstemän är ju ständigt uppkopplade och det är klart arbetsgivare tycker det är bra med gratis arbetskraft.

Så vad kan skyddsombuden göra i dag?

– Den krassa sanningen är att det inte händer så mycket när vi har sådana här fall, säger Knagg Linda Eriksson, regionalt skyddsombud inom industrin.

Glenn Bergenstoff, regionalt skyddsombud för IF Metall i Borås, tycker däremot att facket borde göra mer.

– Vi fackliga måste bli mer proffsiga och hantera de här frågorna på ett bättre sätt. Vi har många verktyg i dag: 66a-framställan till Arbetsmiljöverket, förhandlingar och samtal. Men vi använder dem inte alltid.

 

Läs även: Låga krav på arbetsgivarna