Bryter nya vägar i underjorden

Andreas Ylmefors kör en borr-rigg en kilometer ner i gruvan i Malmberget. Hans jobb är att göra nya gruvgångar.
– Jag har aldrig haft något problem med att jobba under jord. Temperaturen är jämn och konstant även om det är smällkalla vintern, säger han.

Han befinner sig längst fram i en mörk gruvgång. Riggen är en stor maskin och med den ska han borra ungefär 70 hål som är 4,8 meter djupa. Sedan sprängs berget, och den bortsprängda stenen transporteras bort.

Därefter skrotas tak och sidor. Skrotning innebär att lösa stenblock slås bort. Innan bergarbetarna kan borra för en ny sprängning säkras berget med bultar och sprutbetong.

Andres Ylmefors är tillredare, och det innebär att han gör nya gruvgångar – orter. Han är en av fem i ett skiftlag. Skiftet gör att han får ledigt i sju dagar mellan varje skiftcykel.

I laget roterar de mellan de olika arbetsuppgifterna i ortdrivningen. Andres Ylmefors växlar mellan borrning, laddning, skrotning, bultning och betongsprutning.

– Rotationen håller intresset uppe och det är skonsammare för kroppen. När vi skrotar slår vibrationerna i hela kroppen.

Östra Dennewitz heter den här delen av gruvan och orten går vid sidan av en malmkropp. Det vanliga är sedan att göra tvärorter in i malmkroppen. Andra gruvarbetare sköter brytningen av malmen genom att borra och spränga uppåt.

– Jag vill bli bra på alla moment i jobbet, säger Andreas Ylmefors.

Han har jobbat åtta år i gruvan, och före honom har både hans pappa och hans farfar arbetat åt LKAB.

– För mig kändes det naturligt att börja här. Det är ju den största arbetsgivaren på orten.

Jobbet är inte ofarligt. Han har nyligen utsetts till skyddsombud och han anser att trafiken i gruvan och bergfall – fallande stenar – är det mest riskabla.

LKAB går mycket bra och gör stora vinster. Andreas Ylmefors tycker att hans egen lön är ok. Och han tillägger:

– Det är bra att LKAB satsar så myck­et i länet och lägger pengar på stadsflyttarna både här i Malmberget och i Kiruna.