Är du på väg att köpa ett hus och skaffa dig höga bolån?

Eller har du just överlåtit placeringen av dina pensionspengar till en förvaltare i en bank som säger sig kunna placera pengar till säker värdestegring?

Då är det verkligen läge att uppmärksamma årets tre nobelpristagare i ekonomi, eller pristagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels Minne som det officiellt heter.

Med årets pris som grund är det nämligen dags att på allvar ifrågasätta hela det svenska premiepensionssystemets framtid.

De tre pristagarna, Eugene Fama, Lars Peter Hansen and Robert Shiller belönas för det utmärkta konstaterandet att slump, irrationella val, flockbeteende och de flesta andra av människans mer eller mindre korkade beteenden till stor del styr hur pengar investeras och varför banker och finansinstitut är så bra på att förorsaka fatala katastrofala bubblor och krascher.

Priset tangerar allt det i ekonomin som inte har med ekonomi att göra utan mer handlar om psykologi.

Och det är i högsta grad något som alla har anledning att ta till sig.

En stor del av de fonder vi har att välja mellan i dagens premiepensionssystem förvaltas av så kallade ”experter”.

Ändå har många av fonderna haft en fullständigt katastrofal utveckling. Andra har lyckats hamna på ungefär plus minus noll, åter andra skulle ha nått lika bra resultat om förvaltarna singlat sant i stället för ställt upp ekonomiska modeller. Så har vi några fonder som gått riktigt bra.

Men, mot bakgrund av psykologins inverkan, är det verkligen fondförvaltarnas förtjänst?

Av de tre pristagarna har Eugene Fama baserat sin forskning på det teoretiska regelverk där den perfekta marknaden regerar. Människor har agerat som om de vore datamaskiner, och Famas forskning ligger nära den nyliberala teorin om ”economic man”, den ekonomiska människan, alltså den teori som säger att varje människa i varje ekonomiskt beslut styrs av att maximera sin nytta.

Men Hansen och framför allt Schiller har därefter infogat begrepp som mänsklig svaghet, rädsla för att förlora pengar, rädsla för att göra andra illa eller en drift att tvärtom göra som alla andra och övriga egenheter och irrationella konstigheter som flockdjuret människan till stor del styrs av.

Pristagarna ger – äntligen – en status åt ståndpunkten att lika mycket psykologi styr ekonomin och våra finansiella marknader som de klassiska ekonomiska modellerna.

Så om du står i begrepp att köpa hus, tänk på årets pris och överväg en gång till om det är rimligt att huspriserna har förändrats så mycket i förhållande till folks inkomster. Eller kan det kanske vara så att vi alla är inne i en flockrusning mot allt högre huspriser? En ökning som rent logiskt inte kan fortsätta hur länge som helst.

Men framför allt är kanske årets pris ett bevis för hur feltänkt vårt nuvarande premiepensionssystem är, där var och en antingen själva ska försöka bilda sig en uppfattning om varje fonds framtida avkastning eller överlåta det till fondförvaltare som i grunden agerar lika mänskligt irrationellt som vi själva.

Årets pris är därmed ett kraftfull stöd för att vi omedelbart bör avskaffa det svenska premiepensionssystemet.

Martin Klepke