Att norska Høyre bildar regering med främlingsfientliga Fremskrittspartiet (FrP) är beklagligt.
Men att motsvarande regeringsbildning skulle ske i Sverige är inte troligt. Även om Norge och Sverige som grannländer har en snarlik politisk struktur finns tydliga skillnader, inte minst när det gäller främlingsfientlighet och rasism.
Inför årets val i Norge slog Høyre tidigt fast att ett maktskifte per se var ett mål som överskuggade alla värderingar. Även om Høyres valmanifest efter svenskt moderat mönster främst handlade om att sänka skatterna, komma ifrån ”bidragssamhället” och ”minska utanförskapet” öppnade man också för främlingsfientlighet som en ingrediens i kriget för ett maktskifte.
En logisk konsekvens blev då att kasta humanismen överbord och i stället delta i Fremskrittspartiets myter om invandrare.
Valtaktiskt var det lyckat. Visserligen blev Socialdemokraterna även denna gång valets största parti. Men genom att bjuda in Fremskrittspartiet i de fina salongerna var det ingen svårighet att bilda regering. Och Høyre blev därmed det starka partiet i en regering som lätt bör få stöd från andra borgerliga partier i Stortinget.
Liknande förlopp med främlingsfientlig kantring för att erövra makten har vi också sett i Danmark. Men att Sverige skulle stå på randen till något liknande är överdrivna farhågor, något vi faktisk kan tacka den moderata partiledningen för.
Inom partiet finns många olika viljor och synsätt, men partiledningen har varit välgörande tydlig.
Och även om underligheter har inträffat är de grodor som trillat ur munnen på integrationsminister Tobias Billström och andra ingenting mot de öppet rasistiska uttalanden som Høyres ministerkandidater har ägnat sig åt.
Fredrik Reinfeldt har tvärtom många gånger tydligt markerat mot främlingsfientlighet och mot Sverigedemokraterna, något som Jimmie Åkesson, SD, ilsket konstaterar i sin nya bok Satis Polito.
En koalitionsregering med M och SD framstår alltså i dagsläget som helt främmande. Men naturligtvis krävs att alla demokratiska partier också i fortsättningen håller den svenska politiska debatten fri från ras och religion.
