Intresset för gymnasieskolans nuvarande lärlingsutbildning är svalt. Dels är det färre som börjar som lärling, dels är avhoppen stora, visar en rapport från Skolverket.

Antalet lärlingar i årskurs 1 var i våras nere på 1 800 — en halvering på tre år. Bland dem som började på lärlingsutbildningen hösten 2011 hade 40 procent hoppat av året därpå. Många av dem började i stället på ett ”vanligt” yrkesprogram.

Kvalitetsbrister, dåligt rykte och uteblivet stöd från flera branschorganisationer kan vara några förklaringar till att elever väljer bort lärlingsutbildningarna, enligt Skolverket.

Regeringen har aviserat en ny form av lärlingsutbildning, där eleverna blir anställda och de aktuella företagen får ett kraftigt höjt statsbidrag.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström betecknar utvecklingen som bekymmersam och efterlyser en bred samling kring lärlingsutbildningarna:

– Om vi vill att lärlingsutbildningen ska få en större volym måste den få en bättre kvalitet. Den måste vara så bra att unga människor vill gå den. Det förutsätter ett bra samarbete mellan branschorganisationer, fackförbund och skolor.

Regeringen vill ha ett nytt upplägg för lärlingsutbildningarna. Vad kan det innebära?

– I budgetpropositionen aviseras förändringar och när de blir verklighet ska vi naturligtvis arbeta med dem. Men det viktigaste är faktiskt att de som i dag ansvarar för resultat och kvalitet i lärlingsutbildningen verkligen tar det ansvaret, säger Anna Ekström.