Taxiavtalets framtid hotad

Taxibranschen kan bli utan kollektivavtal. På måndag sammanträder styrelsen för Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA). Taxiavtalets vara eller inte vara står på dagordningen. Beslutet kan bli att inte skriva på ett nytt kollektivavtal.

– Då hamnar vi i ett permanent avtalslöst tillstånd. Det är en väldigt speciell situation som ingen har varit med om tidigare. Den här möjligheten fanns inte i vår sinnevärld för ett par år sedan, säger BA:s förhandlingschef Anders Norberg.

Han räknar med att en tredjedel av taxibranschen omfattas av kollektivavtal. Det är en grov uppskattning. Arbetsgivare med avtalsenliga villkor är i minoritet.

– Det är dilemmat. Våra medlemsföretag bestämmer inte priserna. Taxibranschens avtalsdelegation anser att vi har nått vägs ände. De säger: ”Det här går inte längre. Vi slås ut”, berättar Anders Norberg.

Taxiavtalet löpte ut den 30 juni. Nu förlängs avtalet en vecka i taget. BA:s bud är löneökningar under industrinormen. Det innebär att taxiförarna ska få mindre än alla andra. Det kan inte Transport gå med på.

Alternativet att gå ut i konflikt för ett kollektivavtal existerar knappast. Transport har runt 2 400 medlemmar på taxi. Det är ungefär 15 procent av landets taxiförare.

– Om vi tar ut våra medlemmar i strejk innebär det bara att de andra taxiföretagen får mer att göra. De kommer att klappa händerna, konstaterar Lennart Sköld, ansvarig för taxiavtalet på Transport.

Det innebär att arbetsgivarna avgör kollektivavtalets framtid.

De ekonomiska föreningarna Taxi Stockholm och Taxi Göteborg är tillsammans med Taxi Väst de största i branschen med kollektivavtal. I vintras var det en stor diskussion i Taxi Göteborg om att gå ur BA för att slippa kollektivavtalet. I april togs beslutet att stanna i BA.

Det som orsakade debatten är priskonkurrensen från taxibolag utan kollektivavtal.  Holdingbolaget Fågelviksgruppen, störst i branschen och ägare till bland annat Taxi Kurir och Taxi 020, har inget kollektivavtal, även om en del anslutna åkerier har skrivit på hängavtal.

Åkerier utan kollektivavtal slipper Fora-försäkringar, garantilöner och betalar sämre semesterersättning.

– Våra företag har ett högre kostnadsläge. Det har svårt att få verksamheten att gå runt redan med dagens villkor. Om man höjer kostnaderna ytterligare blir följden att de slås ut, säger Anders Norberg.

Kommunernas och landstingens upphandlingar bidrar till utvecklingen genom att handla upp till lägsta pris. Taxiförbundet räknar med att kommuner och landsting står för allt mellan 33 och 99 procent av taxibranschens omsättning – minst i storstäder och mest i glesbygd.

– När kommunerna handlar upp skolskjutsar och färdtjänst åker våra medlemsföretag av banan i många fall. De har för höga kostnader, säger Anders Norberg.

Taxibranschen avreglerades 1990. Därmed kunde vem som helst börja köra taxi. Följden blev överetablering och kraftig prispress. Det var strid på kniven om kunderna. Mitt i turbulensen sa BA upp kollektivavtalet för taxi.

Den 1 januari 1993 började ett nytt kollektivavtal gälla. I och med det avtalet infördes procentlön i branschen.