Klicka på diagrammet för att se det i större format.

Klicka på diagrammet för att se det i större format.

Det finns inget stöd för att hög a-kassa skulle öka arbetslösheten.

Däremot finns ett starkt stöd för att en bra a-kassa förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Det ger både högre vinster och bättre betalda och mer produktiva arbeten.

Att som regeringen tro att en snål a-kassa tvingar ut folk i arbete och att låg ersättning därmed hjälper till att sänka arbetslösheten är helt enkelt fel.

För se på diagrammet ovan: Det är framtaget av Sekos utredare Kristoffer­ Arvidsson Thonäng.

Det myller av punkter som finns i diagrammet visar nivåerna på nästan alla OECD-länders a-kassa och arbetslöshet under tio år.

Den röda linjen i mitten av diagrammet visar hur stort sambandet är mellan a-kassa och arbetslöshet i OECD:s länder.

Rör vi oss till höger längs denna linje rör vi oss mot länder med allt högre a-kassa. Skulle regeringen Reinfeldts förmodan vara riktig skulle linjen alltså luta brant uppåt ju längre högerut man kommer och visa att ju högre a-kassa, desto högre blir arbetslösheten.

Men ingen som helst påverkan visas. Den svaga lutning som trots allt syns motsvarar ett matematiskt samband på 0,004, ett pytte­värde som med bred marginal ligger inom felmarginalen och som dessutom pekar åt ”fel” håll.

Samma resultat får Kristoffer Arvidsson Thonäng när han jämför a-kassans storlek med sysselsättningen i stället för arbetslösheten.

Här blir det matematiska sambandet meningslösa 0,005, det vill säga inget alls, variationerna uppvisar alltså inget som helst samband med a-kassans storlek.

Och andra studier har kommit till liknande resultat.

De amerikanska ekonomiprofessorerna David R Howell och Miriam Rehms lade 2009 fram en komplett genomgång av förändringar i a-kassan i OECD-länderna under tre decennier. Men inte heller de fann något som helst samband mellan ersättningsnivå och arbetslöshet.

I vintras gick TCO:s chefsekonom Göran Zettergren och organisationens arbetslivsutredare Mats Essemyr igenom den ekonomiska forskningen runt sambandet.

Och inte heller de fann något stöd för regeringens politik att sänkt a-kassa skulle ge fler jobb.

För att över huvud taget se någon mening med a-kassan måste vi se vad den har för funktion.

I Sverige har vi vant oss vid att ligga i framkant på utvecklingen, med högproduktiva, välbetalda jobb.

A-kassan är ett sätt att behålla denna höga produktivitet. En hög och generös a-kassa ger människor förutsättningar att handla även när ekonomin går dåligt. Det gynnar svenska företag och mildrar konjunkturnedgångarna.

En annan fördel är att det blir lät­tare att byta jobb och gå till mer produktiva jobb utan att vara rädd för att tillfälligt ramla av karriärstegen och bli arbetslös. Vi får alltså en rörlig och flexibel arbetsmarknad.

En tredje fördel är att en arbetslös person har råd att vänta på det jobb som han eller hon har utbildning och kompetens för om man trots allt råkar bli arbetslös. Vi kan då hålla uppe den genomsnittliga produktiviteten i Sverige och fortsätta ha en hög inkomst och en bra välfärd.

Däremot, som bevisas gång på gång, ger en låg a-kassa inte låg arbetslöshet.

Om alliansregeringen vill åtgärda vår höga arbetslöshet är det dags att röja ut allt tyckande och i stället öppna ögonen för relevant ekonomisk forskning.

Vill regeringen ha kvar svensk arbetsmarknad på den högproduktiva arenan bör den åter höja a-kassan. Men något sådant förslag finns inte med i budgeten.

I dag är a-kassan historiskt låg. Endast tio procent av Sveriges löntagare får 80 procent av lönen om de skulle bli arbetslösa.

Och trots denna mycket låga a-kassa har vi en historiskt hög arbetslöshet.