Foto: JONAS EKSTRÖMER

Foto: JONAS EKSTRÖMER

Christer Ågren, vice vd i Svenskt Näringsliv, är nöjd medavtalsrörelsen på det hela taget.

 

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv anser att alla avtal som hittills undertecknats kostar 6,8 procent under tre år. De tycker också att LO:s ­sammanhållning har bidragit till en ovanligt lugn avtalsrörelse.

Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren summerar årets avtalsrörelse, när de allra flesta privatanställda fått sina uppgörelser, genom att konstatera att löneökningarna ligger mellan 6 och 8 procent. Enligt honom är dock samtliga löneökningar över 6,8 procent betalda med försämringar av andra villkor i avtalen.

Han anser därmed att det inte stämmer att låglönebranscher fått större påslag än andra.

– Däremot finns det ett behov hos fackliga företrädare att visa upp framgångar. Vi vet att det har skett många förändringar av bland annat arbetstidsregler som är viktiga för oss arbetsgivare, och som är fackens betalning för större löne­höjningar, säger han.

På det hela taget är Svenskt Näringslivs Christer Ågren nöjd med avtalsrörelsen – åtminstone om den ekonomiska återhämtningen fortsätter. Och hans bild är att ekonomin så sakta börjar vända uppåt.

– För oss är det viktigt med en lång avtalsperiod. Det ger stabila spelregler. Nivån ligger ganska högt – och det är priset som vi fick betala för att facken skulle våga teckna ett treårigt avtal.

Inför avtalsrörelsen presenterade Christer Ågren tre mål. Det var – förutom låga löneökningar – företagsnära lönebildning samt ett stopp för löneutjämningen. Företagsnära lönebildning omfattar både sifferlösa avtal (som helt enkelt saknar fastställda löneökningar) och avtal där individens löneökning bestäms i företaget.

– De flesta vill påverka sin lön själva. LO-förbunden har svårt att förstå att folk inte vill ha en facklig företrädare mellan sig själva och chefen, säger Christer Ågren.

Han konstaterar att allt fler i näringslivet omfattas av företagsnära lönebildning. Enligt honom har andelen anställda utan centralt reglerade löneökningar på individnivå ökat från 25 till 35 procent under avtalsrörelsen.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson sa i förra veckans Arbetet att de sifferlösa avtalen hotar märket (industrifackens uppgörelse), och det öppnar för att tjänstemän med marknaden i ryggen med hjälp av sifferlösa avtal kan få större lönepåslag än vad märket anger. Det håller inte Christer Ågren med om:

– Även om ett avtal är siffersatt så finns det inget som hindrar att till exempel eftertraktade ingenjörer får mer än märkets nivå. Och med ett sifferlöst avtal kan man göra avvikelser både uppåt och nedåt.

När det gäller strävan att hålla tillbaka utjämningen av lönerna pekar Christer Ågren både på att de lägsta lönerna i vissa fall inte har höjts lika mycket som andra löner och på att krontalspåslagen till låglönebranscherna bidrar till att pressa samman lönerna.

– Krontalspåslagen är kanske i första hand inte ett bakslag för oss, utan mer för samhället i stort eftersom det bidrar till en sammanpressad lönestruktur – och det gör att det finns få entréjobb. Inget annat land har så lite jobb inom handel, hotell och restauranger. Det gör det svårare för unga, lågutbildade och nyanlända invandrare att komma in på arbetsmarknaden, säger han.

Christer Ågren tycker att det är bra att LO-förbunden har hållit ihop i den här avtalsrörelsen.

– Det är lättare när alla är med i samordningen. Många har med hjälp av varsel försökt hota sig till större löneökningar och andra förändringar. Men det har gått att hantera inom ramen för LO-samordningen.

Han beskriver samtidigt avtalsrörelsen som en våg av konfliktvarsel. Christer Ågren säger att det inte är bra för arbetsmarknaden. Han oroar sig för den dag när LO-samordningen inte kan hålla ordning på förbunden – ”för då kommer den svenska modellen att rasa ihop”.

Arbetsgivarna om avtalsrörelsen

LO:s Torbjörn Johansson i ­halvtid: ”Märket kan hota den svenska ­modellen”

Avtalsrörelsen

Hittills har drygt 400 avtal undertecknats i årets avtalsrörelse och det återstår att komma överens om runt 120 avtal.
Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråths bedöm­ning är att märket, i betydelsen en arbetskraftskostnadsökning på 6,8 procent under tre år, har slagit igenom i stor utsträckning. Och de som fått större löneökningar än 6,8 procent har fått betala detta med bland annat lägre ökningar av lägsta löner och inte så stora påslag på andra tillägg. Hans analys är därmed densamma som ­Christer Ågrens.