2013 blir det bästa året för löntagarna sedan 2009. Reallönerna ökar med mellan 2,6 och 2,8 procent. Det innebär att en genomsnittlig löntagare får 750 kronor mer före skatt. Den summen beräknas på medellönen på arbetsmarknaden – 29 800 kronor.

– Det är bra både om man jämför med omvärlden och med hur lönerna har utvecklats under 2000-talet, säger Bo Enegren, nationalekonom på Medlingsinstitutet.

Avtalen för knappt 2,4 miljoner löntagare är klara. Drygt 300 000 väntar fortfarande på att årets centrala löneförhandlingar ska bli klara. Det innebär att Riksbanken och Konjunkturinstitutet kan göra bra prognoser.

Enligt dessa prognoser ökar lönerna med mellan 2,6 och 2,8 procent. Av detta är 2,2 procent löneökningar enligt kollektivavtal. Resten är löneglidning. Stora LO-grupper får ingen löneglidning. Så ser det ut i Kommunal, Handels, Fastighets, Hotell och Restaurang samt Transport. Det är inom industriförbunden i LO plus Byggnads och Elektrikerna som det förekommer löneglidning.

Men LO-ekonomen Mats Morin räknar ändå med att lågavlönade LO-medlemmar kan få en reallöneökning som ungefär motsvarar genomsnittet på 2,6 procent.

– Tack vare krontalspåslagen. De innebär att lönerna ökar lite mer räknat i procent, säger han.

Samtidigt ligger inflationen runt noll procent.

I genomsnitt har reallönerna ökat med 1,9 procent under 2000-talet. Toppåret var 2009. Då ökade reallönerna med nästa fyra procent samtidigt som arbetslösheten steg till nya höjder som en följd av finanskrisen.

De som varslades på hösten 2008 blev arbetslösa under 2009. På ett år mellan 2008 och 2009 ökade antalet arbetslösa med 140 000. Men de som inte blev av jobben fick högre reallöner. Lönerna ökade med runt 3,5 procent enligt de avtal som tecknades 2007. Riksbanken chocksänkte räntor och många priser föll. Inflationen blev minus en halv procent.

– Paradoxalt nog kan det vara så att de som har jobb gynnas i dåliga tider, konstaterar Bo Enegren.

Höjda reallöner sätter fart på konsumtionen. Det är bra för tillväxten i ekonomin.

– De flesta prognosmakare räknar med att drivkraften i ekonomin kommer från hushållen. Exporten går trögt till följd av konjunktur i omvärlden, säger Bo Enegren.