Foto: Henrik Montgomery

Foto: Henrik Montgomery

På tiden att vi tar strid, tycker Joseph Weldai och Klai Tahar, terminalarbetare på Posten.

 

– Det är på tiden att vi tar strid. Vi skulle ha strejkat flera gånger redan, säger Joseph Weldai, terminalarbetare vid Posten i Tomteboda.
– Folk är förbannade på löneskillnaderna, säger kollegan Klai Tahar. Det kan skilja nästan 2 000 kronor i månaden för samma arbete.

– Förr sa jag med stolthet att jag arbetar på Posten. Stoltheten är borta, nu säger jag att ”jag arbetar bara på Posten”, berättar Jakob Gluz, terminalarbetare i Årsta som efter 37 års anställning tjänar drygt 22 000 kronor i månaden.

De tre replikerna ovan sammanfattar ganska väl vad chaufförer, brevbärare och terminalarbetare säger när Arbetet hejdar dem i duggregnet utanför Årstaterminalen, Sveriges största postterminal, under onsdagseftermiddagen. Ett försök att göra intervjuer inne på arbetsplatsen misslyckas. PostNord har förbjudit Seko att sätta upp anslag, sprida information eller hålla möten om konflikten på arbetsplatsen, och det har spridit osäkerhet.

– Jag är rädd att få sparken om jag talar med er om konflikten på arbetstid, säger en chaufför som vill vara anonym. Varpå han tillägger att kollegor hos konkurrenterna Schenker och DHL som kör en liknande rutt tjänar 25 000 kronor i månaden, medan han själv tjänar 22 500.

Allt sedan det gamla avtalet löpte ut den sista maj i år har konflikten handlat om att Seko kräver löneökningar som uttrycks i kronor, medan Almega bara erbjuder procentuella påslag. Striden är ideologisk: Påslag i kronor och ören ger relativt sett mer till dem som har de lägsta lönerna och verkar på så sätt utjämnande, medan procentuella löneökningar innebär fler kronor till dem som redan har högre lön.

Lars Friberg, avtalsansvarig vid Almega, bekräftar att procentuella påslag är en viktig principfråga för arbetsgivarna.

– Avtalen för den här branschen har alltid haft procentuella påslag. Moderna avtal handlar om procent, inte kronor.

Men Posten har gjort upp om krontalspåslag i sitt lokala avtal tidigare och är redo att göra det i år igen. Om det dominerande företaget i branschen har krontal i sitt lokala avtal, hur kan procent vara en principsak?

– Det finns andra företag än Posten, svarar Lars Friberg. De har inarbetade processer för lönesättning där pottberäkning och annat bygger på procentpåslag.

För Seko är just solidariteten med medlemmarna i branschens mindre företag – framför allt Bring CityMail, där de lägsta lönerna finns – ett argument för krontalspåslag.

– Ska vi vara självkritiska borde vi ha drivit igenom krontal i det centrala avtalet för länge sedan, säger Alf Mellström, ordförande för Seko Posten. Det hade hjälpt de lägst avlönade, och skapat konkurrensneutralitet mellan företagen.

Foto: Henrik Montgomery

Foto: Henrik Montgomery

Seko är så jävla mesigt, jag tror inte det blir någon strejk, säger Jakob Gluz, terminalarbetare. Birgitta Gavelius har jobbat på Posten i 30 år, men nu släpar lönen efter. Brevbärare Birgitta Berglund tycker att strejkvarslet är bra.