Ett känt spelföretags odds inför Nobelpriset i litteratur ger anledning till lite funderingar. Tack vare deras vilsenhet.

Uppenbart är att bedömningen görs på grundval av vad spelarna satsar på, inte på en kunnig analys av hittillsvarande trender. Att det i sin tur finns spelare som har bättre koll påverkar till slut oddsen, fast uppblandat med massor av sömmersketips.

Så här ser topplistan ut den 6 september, siffrorna anger hur mycket man får tillbaka på en satsad krona. Notera att namnen Kundera och Cees är felstavade liksom Achebe och att han dessutom dog i mars.

Haruki Murakami  6.50
Joyce Carol Oates  8.00
Ismail Kadaré    10.00
Umberto Eco  10.00
Caes Nooteboom  10.00
Thomas Pynchon  12.00
Milan Cundera   12.00
Philip Roth  14.00
Don De Lillo  14.00
Chinua Archebe  16.00

Utmärkta författare utom kanske Eco. Men det är såvitt jag bedömer inte utmärkthet som belönas, utan en förening av etik och stilkonst i samverkan. Nobelpriset talar inte om vem som är bäst utan förstärker en av de möjliga aspekterna av vad litteratur är bra för: den världsförbättrande.

Jag orkar inte ens komma med några gissningar, och aldrig skulle jag spela till så usla odds. Det lustiga är själva trafiken. Chansningar omvandlas till sannolikhetsbedömningar som ger upphov till fler chansningar, varav några trendar de sista veckorna eller dagarna (så att oddset sjunker), ofta inklusive rätt häst. Det tyder inte på läckor utan är en konsekvens av att det finns kompetenta spelare som håller koll och får genomslag.

Vinsterna som genereras av detta självgående system, där vadhållaren justerar oddsen neråt och även kan stänga spelet på vissa kandidater, torde vara enorma.

Köp en bok istället. Och misstro alla som påstår sig kunna förutsäga framtiden.