Kulturministern hävdar i en debattartikel i Svenska Dagbladet att om det byggs ett nytt operahus i Stockholm kommer det inte att finnas några pengar kvar till verksamhet. Istället ska den gamla kungliga operan byggas om (och det blir inte billigt kan jag lova).

Så talar den som inte har nån som helst makt över anslagen och istället satsar alla resurser på att bevara det som redan finns.

Också en ombyggd kgl opera kommer att bli ett museum över sig själv – över en evenemangskultur för eliten, modellerad på hovkulturen under den absoluta kungamaktens tid. Där det är övertydligt vem som är en katt bland hermelinerna.

I synnerhet är det här fossila beslutet ett slag mot all den musikdramatik som inte är opera: konstformer som har enorm potential att bli både publikdragande och nyskapande.

Det finns inga pengar. Därför låder vi fast vid det som finns. Och låter en kultur som representerar en sen länge försvunnen samhällsordning leva kvar. Lite trevligt lullull att förströ sig med medan vi fortsätter demontera det moderna samhället.