Män drar ifrån när kvinnor är mammalediga

Klicka på diagrammet för att se det i större version.

Det ojämlika uttaget av föräldradagar innebär att kvinnor hamnar på efterkälken lönemässigt och karriärmässigt.

4 400 kronor i månaden.

Så mycket mindre tjänar genomsnittskvinnan jämfört med mannen på svensk arbetsmarknad. Över 2 miljoner kronor under arbetslivet. Om effekterna av deltidsarbete och föräldraansvar räknas in blir skillnaden svindlande 3,6 miljoner kronor under ett långt arbetsliv.

Siffrorna räknades fram av LO-Tidningen/Arbetet för två år sedan – och har sedan dess presenterats vid otaliga tillfällen av bland andra­ Kvinnolobbyn, som är Sveriges största kvinnoorganisation.

Att familjebildning och barnafödande utgör en dramatisk vändpunkt i kvinnors karriärer och löneutveckling är uppenbart. Det ojämlika uttaget av föräldradagar som fortsatt råder innebär att kvinnor hamnar på efterkälken lönemässigt och karriärmässigt.

För närvarande tar män ut cirka 25 procent av föräldradagarna och det mönstret går också igen när det gäller frånvaro på grund av sjuka barn, så kallade vab-dagar.

– Vi ser inom industrin att kvinnor väljs bort i högre utsträckning än män just på grund av att de har en högre frånvaro. Uttaget av föräldradagar är därför en central fråga för att utjämna löneskillnader, säger Anders Ferbe, ordförande för IF Metall.

Samma resonemang har Anna Thoursie, tidigare LO-ekonom, fört i sin bok Varför tjänar kvinnor mindre – Handbok i lönediskriminering.

Hon har visat att så länge både föräldraledighet och vab-dagar i huvudsak tas ut av kvinnor är det rationellt för arbetsgivare att välja män framför kvinnor. Män utgör helt enkelt en avsevärt mindre frånvarorisk.

Ändrad lagstiftning kring föräldraförsäkringen är därför en nyckel till mer jämställda löner, enligt en rad ledande fackliga företrädare och forskare.

Om den nuvarande förändringstakten i uttaget av föräldradagar fortsätter dröjer det nära tre decennier, 28 år, innan män och kvinnor delar lika på försäkringen. Det visar en beräkning som TCO gjort. En direkt följd av detta är att också löneeftersläpningen fortsätter lika länge.

De största löneskillnaderna mellan kvinnor och män återfinns bland de allra bäst utbildade – akademiker – som arbetar inom landstingen. Där är löneskillnaden 10 200 kronor i månaden mellan kvinnor och män.

Överlag är löneskillnaderna störst bland tjänstemän oavsett sektor, och det gäller trots att föräldrauttaget samtidigt är mest jämlikt bland de bäst utbildade.

Men eftersom löne- och karriärstegen bland tjänstemän och akademiker är branta blir ett missat steg – som ett projektledarjobb, en chefsbefattning, en avancerad internutbildning – lönemässigt mer påtagligt än bland andra grupper.

Löneskillnaderna finns emellertid inom alla delar av arbetsmarknaden. Både inom en och samma bransch och mellan branscher.

Försöken att motverka löneskillnaderna och eliminera problemen som uppstår i samband med familjebildning och barnafödande är i dag i huvudsak en partsfråga och hanteras i avtalsrörelser. Men kravet på aktiva insatser från statens sida växer, inte minst bland kvinnoorganisationer och kvinnligt dominerade fackförbund.

– Men det krävs insatser på alla plan för att lyckas, säger Annelie Nordström, Kommunals ordförande. Opinionsbildning, facklig enighet om extrapengar till kvinnodominerade sektorer och ändrad föräldraförsäkring är tre viktiga pusselbitar framhåller hon.