Om man googlar så är det väldigt lite Bourdieu i Lundsbergsdebatten. Med hjälp av den franske sociologen (1930–2002) skulle det gå att säga väldigt intressanta saker om vad en svensk elitutbildning är för nånting. Den formar dem vars makt bygger på ekonomiskt kapital till att föra sig på sätt som passar deras kommande position i samhället. Pennalism är till exempel en utmärkt erfarenhet. Dessutom utvecklar de tajta kompisrelationer och får socialt kapital. Däremot behöver de inget kulturellt kapital, så som fordras av eliter i civiliserade länder.

Bourdieu hade förmågan att från otroliga mängder data beskriva ett samhälle som ett fält där individernas inbördes relationer kan ställas upp i ett diagram, som i sin tur kan ligga till grund för beskrivningar av hur vanor, smak, åsikter fördelas i olika samhällsgrupper. Och som över tid ger en väldigt bra beskrivning av hur samhället reproducerar sig självt. Det hela är mycket mer förfinat än vardagsspråkets klassanalyser, men samtidigt oundgängligt om man ska prata klass på allvar.

Det lustiga som hänt är att ytlig kunskap om Bourdieu är nånting som förväntas av människor på vissa positioner i samhället. Det har till och med blivit en del av den övre medelklassens självbild att de använder sina vanor och tycken för att positionera sig i samhället, och att de kan använda Bourdieu för att nästan rättfärdiga detta.

Men det finns ett glapp till politiken, och det tycker jag är synd och skam. I Uppsala finns en utbildningsforskning av världsklass i Bourdieus anda. Men den har ingen som helst tyngd i skoldebatten, och når heller inte via myndigheter och förvaltning fram till de folkvalda.

Kanske vore det ett viktigt folkbildningsprojekt att återintroducera Bourdieu, bortom rosévinspartykunskapen. Inte minst för att påminna om att samhället är ett system som hela tiden reproducerar sig självt. Eftersom hans arbete är av det slaget som kräver mer än att man övertar några begrepp och sätter in dem i sina egna fördomar så behövs det en ganska stor apparat. Men det kanske vore värt besväret. Och kunde hjälpa till att bättre förstå klassamhället för att bättre kunna motverka det.