Foto: Stefan Nilsson

Foto: Stefan Nilsson

Allmän visstid. Timanställd. Vikarie. Timanställd. Allmän visstid. Vikarie. Allmän visstid. I åtta år gick kvinnan från anställning till anställning på samma behandlingshem. Nu får hon inga fler jobb hos arbetsgivaren. Ett typiskt exempel på missbruk av visstids­anställningar, kommenterar fackets jurist.

 

I åtta år slet hon i statens tjänst dag och natt. Efter totalt 225 tillfälliga anställningar på samma behandlingshem gick hon till facket för att kräva fast tjänst. Då blev hon också av med det hon hade.

– Det har gått ut ett mejl från chefen till mina arbetskamrater att de inte längre ska anlita mig, säger hon.

Det känns som en slags dubbelbestraffning, tycker hon. Först bli nekad fast jobb trots många utlysta tjänster, sedan bli av också med de tillfälliga jobben.

– Jag tycker det är jättefult och djupt omoraliskt att bete sig på detta viset. Vad har jag gjort? Jag har bara ställt frågor till facket. Tänk att det här är en statlig myndighet. Vad ska man då vänta sig av andra arbetsgivare?

Behandlingshemmets chef minns inte vad hon skrivit till personalen och vill i övrigt inte uttala sig om fallet.

– Hennes fall är avslutat hos oss, säger hon kort.

För att inte ytterliga sabotera sina chanser till eventuella jobb på and­ra hem vill kvinnan inte träda fram med namn och ansikte. Men hennes fall finns dokumenterat i ett TCO-yttrande till EU-kommissionen. Hon får vara exemplet som visar hur det går till när svenska arbetsgivare kringgår lagen genom att stapla visstidsanställningar.

– Det finns egentligen värre exempel, säger hon. Jag hade en arbetskamrat på samma behandlingshem som hade gått på korta vik och visstid i 18 år innan han gick i pension.

När hon gick till facket i vintras hade hon alltså jobbat i över åtta år och haft totalt 225 anställningar som vikarie, visstidare och timanställd. Men var för sig passerade ingen av anställningsformerna de tidsgränser som finns i lagen. Och därmed hade inget formellt fel begåtts, konstaterade arbetsgivaren i överläggningarna med facket.

– Det är cyniskt, säger Krister Erixon, ombudsman på fackförbundet ST som förhandlade för kvinnan. De har ett bra system som varnar när en visstidare närmar sig tidsgränsen.

Facket vädjade i stället till Statens institutionsstyrelses moraliska ansvar som statlig arbetsgivare.

– Att trixa med olika anställningsformer för att kringgå lagen är ingenting som en statlig myndighet ska ägna sig åt. Det är rent missbruk.

Det var ST:s förbundsjurist Veera Littmarck som hjälpte kvinnan att sammanställa alla sina 225 anställningar inför överläggningarna med arbetsgivaren.

– Fallet är ett typiskt exempel på missbruk av visstidstidsanställningar och en fruktansvärt dålig personalpolitik, säger hon.