Bolagen hamstrar i finanskrisens spår.

Klicka på diagrammet för att se det i större format.

 

De svenska börsjättarnas kassavalv svämmar över. I stället för att investera väljer bolagen att hålla i pengarna, trots stark lönsamhet. Något som fått pengahögarna att svälla med 77 miljarder kronor på fem år.

Arbetet har kartlagt balansräkningarna i Sveriges 20 största börsbolag.

Sammanställningen visar att en betydande förändring har skett sedan finanskrisen bröt ut. Storföretagens innehav av likvida medel – pengar eller tillgångar som lätt kan omvandlas till pengar – har ökat markant.

2007 utgjorde dessa knappt sju procent av bolagens samlade tillgångar, förra året hade andelen stigit till tio procent. I reda pengar handlar det om en ökning från 115 till 192 miljarder kronor. Resurser som antingen kan användas till att investera i verksamhet och nya jobb eller delas ut till aktieägarna, men hittills låter bolagen saldot på bankkontot växa.

Jerker Söderström är aktiestrateg på Swedbank. Enligt honom beror utvecklingen på den för samhällsekonomin sämsta tänkbara anledningen: Företagen kan hålla en hög lönsamhet utan att investera.

– Storföretagens lönsamhet har återhämtat sig och är nära rekordnivåer, medan efterfrågan står och stampar. Och bolagen kan klara en viss tillväxt i volymerna utan att göra större investeringar, säger Jerker Söderström.

Han hävdar att det krävs en kraftig tillväxt i efterfrågan och en stabilare omvärld för att företagen ska börja investera. SEB:s chefsstrateg Johan Javéus betonar i stället erfarenheter från krishösten 2008.

– Vi har haft fem extremt osäkra år, då det varit viktigt att ha en stor kassa för oförutsedda händelser. En del kan också ha blivit skrämda av krisen och känt att de inte riktigt kan lita på banksystemet. Något som kan ha skapat ett behov av att vara bättre förberedd om det plötsligt skulle bli svårt att få likviditet, säger Johan Javéus.

Men Swedbanks Jerker Söderström ser även en mer långsiktig förklaring till bristen på investeringar och växande kontantinnehav. Under de senaste 15 åren har storföretagen genom förvärv skaffat sig starka marknadspositioner. Många branscher domineras av några få aktörer.

– Vissa har en så stark ställning att de drar sig för att investera av rädsla för att skapa ett överutbud. Många kräver 20-procentig avkastning för att genomföra nyinvesteringar.

Enligt honom kommer storföretagen sannolikt att komma med extra aktieutdelningar. En bedömning som delas av nationalekonomen Thomas Franzén, tidigare vice riksbankschef, som ser tydliga risker med högre utdelningar.

– Utdelningarna investeras i aktier, och eftersom antalet aktier inte ökar så kommer det att driva upp priserna och bilda finansbubblor, säger Thomas Franzén.

Han är kritisk mot företagens höga avkastningskrav.

– Det finns inte många investeringsalternativ som ger en sådan avkastning, utan att vara förknippade med hög risk. Finansmarknaden har kommit att styras av mellanhändernas kortsiktiga finansiella mål, som varken är i företagens eller spararnas intresse, säger Thomas Franzén.

Enligt honom har kapitalmarknaden tagit ett stryptag på investeringarna och därmed sysselsättningen, vilket riskerar leda till hög arbetslöshet och social oro.

– Det är dags att vi börjar tala om att kapitalmarknaden inte fungerar bra. Många tenderar att bortse från den och i stället hänföra alla problem till lönenivåer eller den ekonomiska politiken, säger Thomas Franzén.