Optimismen stiger bland svenska företag och hushåll. Den så kallade barometerindikatorn som Konjunkturinstitutet tar fram steg i augusti till 98,8, från 96,0 i juli, och ligger nu bara drygt 1 enhet under det historiska genomsnittet.

Indikatorn för tillverkningsindustrin steg drygt 5 enheter i augusti, medan indikatorerna för detaljhandel, privata tjänstenäringar och hushåll ökade något mindre. Indikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet backade drygt 3 enheter.

Produktionsvolymen inom tillverkningsindustrin har varit oförändrad de senaste månaderna, men framtidsplanerna är mer optimistiska än på länge och indikerar en påtaglig tillväxt, skriver KI.

Inom detaljhandeln är det framför allt livsmedelshandeln som går bra, men även försäljningen av fordon är bättre än normalt. Inom specialiserad butikshandel än företagarna mer negativa.

Hushållens syn på sin egen ekonomi har förbättrats sedan i juli, i likhet med synen på svensk ekonomi.

I sin nya bedömning av konjunkturläget spår KI att Sveriges BNP kommer att öka med 1,1 procent i år, 2,6 procent nästa år och 3,3 procent 2015.

KI har tidigare bedömt att BNP skulle växa med 1,5 procent i år, 2,7 procent 2014 och 3,1 procent 2015.

Arbetslösheten kommer i år att vara 8 procent för att sjunka till 7,8 procent nästa år och till 7,5 procent 2015, vilket innebär en snabbare minskning av arbetslösheten än i KI:s tidigare prognos.

KI tror inte att att Riksbanken kommer att sänka reporäntan ytterligare och att en första höjning kommer under första kvartalet 2015.

I slutet av 2015 kommer reporäntan att ligga på 1,5 procent för att stiga till 2,5 procent året därpå.

KI:s prognos för inflationen ligger på 0,1 procent 2013, 0,8 procent 2014 och 2,0 procent 2015.

Ökat förtroende hos hushåll och företag tyder på en vändning i konjunkturen mot slutet av året, skriver KI i sin prognos. Det ser ljusare ut på arbetsmarknaden, samtidigt som ekonomin stimuleras av skattesänkningar och låg ränta.

Men KI upprepar att satsningarna som regeringen planerar kommer att kräva åtstramningar längre fram.

”Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns det inget långsiktigt reformutrymme. Ofinansierade åtgärder i höstens budget kräver därför motsvarande besparingsåtgärder framöver om överskottsmålet ska uppfyllas”, skriver KI.

Det finns inget reformutrymme nästa år. Fram till 2017 behövs det tvärtom sparas 5 miljarder, enligt KI.

Om finansminister Borgs bedömning att det finns 25 miljarder nästa år säger KI:s prognoschef Jesper Hansson:

– Ett märkligt språkbruk. Reformutrymmet har blivit synonymt med den politik han vill driva.

Om regeringen dessutom skulle vilja behålla nivån på servicen i välfärden som den ser ut i dag, skulle det behövas skattehöjningar i storleken 80 miljarder kronor fram till 2017 om överskottsmålet i statsfinanserna ska nås.