Redan i en satirisk krönika 1998, i dåvarande LO-Tidningen, kallade jag Moderaterna för en pr-byrå, och det femte jobbskatteavdraget tycks på ytan inte vara annat än ett braskande lockerbjudande där partiet helt enkelt vill göra reklam för sig själva inför valet 2014.

Och de har tyvärr större resurser än att bara dela ut ballonger, kalend­rar och pennor med partitryck, för som vanligt agerar Socialdemokraterna support-act genom att försäkra oss att moderatpolitik ska gälla även vid regeringsskifte, och som vanligt är det helt missriktat.

Enligt en undersökning av Novus på Miljöpartiets uppdrag är det bara sex procent av befolkningen som prioriterar skattesänkningar i dagsläget. Föga förvånansvärt, för varför ska en universitetslärare få nästan 600 kronor mer i månaden, och en städare mind­re än 176 kronor, eftersom de sällan jobbar heltid, medan skola, vård och omsorg utarmas?

Moderaterna har snart förverkligat Bo Lundgrens skattesänkarlöften men utan att vi har blivit friare, som de gamla Moderaterna lovade 2002, eller att arbetslösheten sjunkit, som de nya försäkrade 2006.

I stället har det blivit tvärtom – ju mer skattesänkningar, desto fler utförsäkrade, socialbidragstagare och arbetslösa. Medan de rika kan känna sig som värsta altruisterna då deras fetare plånböcker sägs sänka arbetslösheten!

Men även fast ekonomi- och samhällsjournalisterna aldrig rapporterar om det får vi inte glömma att skatte­sänkningarna inte endast handlar om att svälta ut den gemensamma sektorn. Det finns en annan ekonomisk teori bakom Moderaternas politik som faktiskt funkar i praktiken, men där Reinfeldts orättvisa reformerande går på tok för långsamt trots snart åtta år vid makten. Detta är nämligen Moderaternas femte försök att via skatte­vägen skapa ett svenskt USA med en fattig arbetande underklass som jobbar i privat servicenäring åt jobb­skatteavdragets vinnare.

Enligt en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads-och utbildningspolitisk utvärdering, så har regeringen Reinfeldts åtgärder nämligen gått i rätt högerriktning. Professor Lars Calmfors, en av författarna bakom rapporten, menar att på grund av sänkningarna av både ersättnings­nivåerna och skatterna så har löneutveckling hållits tillbaka med cirka 3–4 procent. Men som vi alla vet utan att den moderata politiken sänkt arbetslösheten.

Regeringen har alltså lyckats öka ojämlikheten katastrofalt och vi är omgivna av låglönearbetare, utför­säkrade, exploaterade fas 3:are, ­papperslösa och slavarbetande immigranter men utan att den låglönemarknad Moderaterna har lovat att servera kapitalet slagit igenom i full skala.

Högern inom socialdemokratin och borgerligheten har lyckats rasera välfärdsstaten på nolltid. Trots det är det paradoxalt nog så att den moderata politiken också enligt deras eget högerperspektiv faktiskt är ett hejdundrade praktfiasko!

Ann-Charlott Altstadt