Sjukfrånvaron fortsätter att öka, men orsakerna är höljda i dunkel. Nu ska Försäkringskassan undersöka varför den svenska sjukförsäkringen är kroniskt instabil.

En kurva över hur många svenskar som fått sjukpenning de senaste 55 åren är en veritabel berg- och dalbana. På 1980-talet steg den korta sjukfrånvaron kraftigt, och politikerna talade om måndagssjuka. På det följde en historisk topp i antalet sjukpenningdagar kring 1990 – följt av karensdag, sänkt ersättning och ett ras i sjukfrånvaron.

Från en extrem bottennivå 1997 klättrade så sjukfrånvaron upp till nya höjder, med en toppnotering 2003 – nu dominerad av långa sjukfall och förtidspensioneringar. Den följdes av S-regeringens åtstramningar, alliansregeringens reform 2008, en ny dramatisk nedgång i sjukfrånvaro och debatt om utförsäkring och orimliga krav för förtidspension.

Och sedan ett par år ökar alltså åter inflödet av nya sjukfall, med ungefär sju procent om året. Ökningen är störst bland kvinnor i åldrarna 30 till 49 år, och psykiska diagnoser dominerar. Försäkringskassan har fått justera upp sina prognoser för sjukförsäkringens kostnader flera gånger, senast den här sommaren. Jämfört med prognosen i maj i år ser kostnaden för sjukpenning ut att öka med en miljard i år och tre miljarder 2014.

Samtidigt fortsätter antalet förtidspensionärer att sjunka. Därför beräknas den totala belastningen på sjukförsäkringen bara öka marginellt fram till 2017. Men socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) är bekymrad: Med den svenska sjukfrånvarons dramatiska historia i minnet befarar han att en ny, större uppgång är på väg, som när ett oväder blåser upp utan synbar orsak.

– Från och med 2011 har korttidsfrånvaron, alltså sjukfall upp till 14 dagar, ökat oavbrutet kvartal för kvartal, säger Ulf Kristersson. Det är ett allvarligt tecken. Med 1980-talets korttidsfrånvaro i bakhuvudet tror vi att det här riskerar att fara iväg.

Därför är orsakerna till den ökade korttidsfrånvaron den första delen i det nya utredningsuppdrag som regeringen beslutar om i morgon, torsdag. Försäkringskassan ska redovisa sina slutsatser senast den 15 maj 2014.

I ett längre perspektiv är de kraftiga svängningarna i sjukfrånvaro nästan unika för Sverige, hävdar Ulf Kristersson. Bland jämförbara länder har bara Nederländerna haft en liknande utveckling.

– Varför sjukfrånvaron varierat så starkt är den andra frågan vi vill att Försäkringskassan ska utreda, säger Ulf Kristersson. Den delen av utredningen ska vara klar den 14 november 2014.

Regeringen har tidigare givit Försäkringskassan i uppdrag att utreda varför just den psykiska ohälsan ökar, och varför kvinnor mellan 30 och 49 drabbas mest. Bland kvinnor är psykiska diagnoser numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning, bland män den näst vanligaste.

– Naturligtvis har det nya utredningsuppdraget kopplingar till de båda tidigare, säger Ulf Kristersson. Jag tror att det finns någonting i den moderna livsstilen, och kvinnors ansvar för både jobb och barn, som gör att fler blir sjuka.

Centerpartiet vill, precis som Socialdemokraterna, förkorta den period då arbetsgivaren betalar sjuklön till den anställde. Vid en pressträff i dag, onsdag, uttalade sig Ulf Kristersson lätt avvisande till sådana förslag.

– Hur lång sjuklöneperioden ska vara är en svår fråga. Man måste vara försiktig med att förkorta sjuklöneperioden nu när den korta sjukfrånvaron ökar.