Minst 525 personer uppges ha dödats i Kairo i går, onsdag, då den egyptiska militären stormade Muslimska brödraskapets läger.

Foto: Nordiska Afrikainstitutet

– Folk är så rädda, säger Maria Malmström på Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala. Häromdagen var hon själv tvungen att springa från en demonstration.

Maria Malmström är i Kairo för att forska om politik, känslor och människors framtida syn på Egypten.

För två dagar sedan höll hon själv på att råka illa ut. När hon skulle ut och handla hamnade hon i en demonstration med anhängare från Muslimska brödraskapet som plötsligt avbröts av militär och polis som sköt tårgas.

– Jag fick fly, säger hon.

Dagen efter hennes flykt, i går onsdag, stormade militären tältlägret. Minst 525 personer dödades och 3 500 har rapporterats skadade, enligt Reuters.

Efter massakern har svenska företaget Electrolux deklarerat att det stänger sina fabriker i landet med hänvisning till säkerheten. Telekoncernen Ericsson har, enligt TT, uppmanat sina anställda att jobba hemifrån. ABB däremot, som enligt nyhetsbyrån har mer än 1 000 anställda i landet, har inte påverkats särskilt mycket av gårdagens massaker.

USA, EU, Frankrike och Danmark har på olika sätt kritiserat stormningen. Den svenska utrikesministern Carl Bildt säger till Sveriges Radio att ”det är alldeles uppenbart att de mer hårdföra krafterna tagit överhand”.

I Egypten däremot har reaktionerna varit blandade.

Ända sedan 2011, då folkliga protester ledde till att president Hosni Mubarak fick gå efter 30 års auktoritärt styre, har det varit oroligt i Egypten. Efter Mubaraks fall vann Muslimska brödraskapet makten förra årets val och Mohammed Mursi tog över.

Under hans styre har spänningarna ökat, bland annat mellan islamister och kristna men även mellan politiska grupper som strävade efter ett mer sekulariserat land.

Militären avsatte nyligen den folkvalda Mursi och tillsatte en tillförordnad president, Adli Mansour, vilket ledde till de nuvarande demonstrationerna. Flera islamister anser att avsättningen är en attack mot demokratin medan oberoende fack står på militärens sida.

– De stöder armén och är emot det Muslimska brödraskapet. Men facken beklagar naturligtvis att människor dödas och skadats, säger Nezam Qahoush till Arbetet.

Han är koordinator på världsfacket IFS kontor i Jordanien, Amman, och säger att militärens stormning var väntad.