I dag väcks åtal mot tyska vindkraftsjätten Enercon för en dödsolycka i maj 2011. Åklagaren kräver företaget på två miljoner kronor i företagsbot. Även vice vd:n åtalas och kan få villkorlig om hon fälls.

– Brottsrubriceringen är vållande till annans död, säger Åse Schoultz, åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Jag anser att bolaget inte tagit sitt arbetsmiljöansvar.

Det är inte bara företaget som åtalas för arbetsmiljöbrott, det gör även vice vd:n som bär ett personligt ansvar för bristerna på arbetsplatsen som ledde till 31-åringens död, enligt åklagaren. Men hon vill inte gå in närmare på detaljer som ligger till grund för brottsmisstankarna.

– Det har konstaterats flera brister vad gäller skydd, medel och arbetstider. Arbetstagarna har inte haft arbetsledning och instruktioner.

Det var natten till den 26 maj 2011 som en 31-årig montör föll över elva meter ner i ett betonggolv och omkom vid ett vindkraftverksbygge i Hällingarna norr om Östersund.

Två veckor före den tragiska olyckan hade IF Metalls huvudskyddsombud varnat för allvarliga risker i arbetsmiljön vid nattarbete genom en så kallad 6.6a-anmälan. Men anmälan ledde aldrig till några åtgärder. Först den 28 maj, två dagar efter olyckan, tog arbetsgivaren tag i frågorna.

Huvudskyddsombudet fick i stället en skriftlig varning för illojalitet av Enercons vd Robert Östman i våras för ha uttalat sig i Dagens Arena. I varningen gör vd:n klart att det nästa gång kan bli fråga om uppsägning.

Men när Arbetet sökte upp vd:n vägrade han kommentera det inträffade.

– Jag ger inga kommentarer om enskilda frågor, sade han.

Har du gett huvudskyddsombudet någon varning?

– Det är en intern angelägenhet som jag inte vill diskutera i media.

Vet du att det är förbjudet att utsätta ett skyddsombud för repressalier enligt arbetsmiljölagen?

– Du får fortfarande samma svar.

Varför det?

– Jag tycker vi säger så här i stället: skriv ett mejl till mig med dina frågor så ska jag se om jag kan ge dig ytterligare svar.

Det blev inget mejl med skriftliga frågor till Robert Östman, men i ett internt brev till personalen skriver företaget att det var av ”samordningsskäl” som åtgärderna inte kunde sättas i gång före den 28 maj:

”Anmälan lämnades in den 11 maj men av samordningsskäl kunde inspektion inte genomföras förrän den 30 maj”.

I brevet hävdar företagsledningen vidare att skyddsombudets anmälan inte gällde just det arbetsmoment som slutade med 31-åringens död.

”Den aktuella anmälan gällde nattarbete i allmänhet och en del omständigheter som gäller företrädesvis nattetid, exempelvis sömnproblem, ljussättning på arbetsplatsen och liknande”.

Var det just kombinationen sömnlöshet, dålig belysning och nattarbete på hög höjd som ledde till 31-åringens död? Och vilken skuld bar företaget i så fall, vilket personligt ansvar hade vice vd:n?

Frågorna kommer att utredas av Östersunds tingsrätt. Men en sak är säker: Ingen kommer att dömas till fängelse för arbetsmiljöbrottet. För det krävs ”grov oaktsamhet”. I sin stämningsansökan stannar arbetsmiljöåklagaren Åse Schoultz vid ”oaktsamhet”.

– Jag kan inte visa att det rör sig om grov oaktsamhet, säger hon.