Promise Mkwanunzi

Foto: Jonas Ekströmer

Den internationella opinionen måste se till att militären i Zimbabwe stannar i sina baracker och respekterar valresultatet.

Det säger Promise Mkwananzi, generalsekreterare för ungdomsorganisationen MDC-T. Han deltar i det årliga Anna Lindh-seminariet, som ordnas av Olof Palmes internationella center.

– Jag är mest orolig för armén. De har sagt att de inte tänker godta oss i MDC och Morgan Tsvangirai som segrare om vi vinner valet. Och med sitt uttalande skrämmer armén de röstande, säger han.

De senaste årtiondenas utveckling visar att vare sig polisen eller militären dragit sig för att med våld och trakasserier bekämpa oppositionen och backa upp Robert Mugabe.

Än är inte valdagen bestämd, men Promise Mkwananzi tror att valet kommer att äga rum i slutet på augusti. Robert Mugabe ville ha valet i slutet av juli men har gått med oppositionens krav att skjuta fram. Oppositionen vill ha tid på sig att driva valkampanj.

Arbetet har tidigare berättat att läget blivit alltmer spänt i landet de senaste månader. Japhet Moyo, ordförande för motsvarigheten till LO, berättade att man måste begära tillstånd av polisen för att ordna möten och att polisen gör razzior mot civila organisationer.

Det var facket, som bildade oppositionspartiet MDC. Att facket nu deltar i politiken innebär att det har blivit en måltavla för förtrycket i Zimbabwe.

Promise Mkwananzi berättar om samma sak. Det krävs polistillstånd för att ordna möten och bedriva kampanjarbete. Och många har svårigheter att registrera sig som röstande. Han berättar också att ledningen inom polisen och armén och cheferna på fängelserna säger att de med hjälp av numrerade valsedlar ska kolla hur den egna personalen röstar i valet.

– Vi har stora problem i vårt kampanjarbete. Polis och militär anser att det har rätt att stoppa våra möten och hindra oss.

För opposition är arbetstillfällen och en ekonomiska återuppbyggnad de viktigaste kraven. I Zimbabwe är 90 procent arbetslösa och alltfler hankar sig fram i den informella sektorn.

Promise Mkwananzi har själv studerat juridik i hemlandet, men han blev utslängd från universitet när han organiserade studenterna. Senare studerande han bland annat statskunskap i Holland.

– Vi är socialdemokrater. På Anna Lindh-seminariet hoppas jag på att träffa likasinnande. Lära av de andra deltagarna och dela med mig av mina erfarenheter.

Han vill berätta om situationen i Zimbabwe. Oppositionen hoppas på att internationella valobservatörer ska övervaka valet. Inte heller det är man överens om. Robert Mugabe motsätter sig att observatörer från andra länder ska komma till Zimbabwe.

Promise Mkwananzi är samtidigt säker att hans parti har stöd av en majoritet och kommer vinna valet. Och han tror att han själv kommer sitta i Zimbabwes nästa regeringen – som ansvarig för ungdomsfrågor.

– Världen måste ge sitt stöd så att valen blir fria och att Robert Mugabe och armén respekterar valresultatet.

Han drar paralleller till utvecklingen i Tunisien och den arabiska våren. Han hoppas på en fredlig utveckling och att armén ska låta sig reformeras och folkets vilja får råd.

Bakgrund

Zimbabwe blev fritt från Storbritannien 1980 efter ett befrielsekrig och det var befrielsekrigaren Robert Mugabe i spetsen för ZANU-PF som kom till makten. Utvecklingen har präglats av en allt sämre ekonomi. Lån från Internationella valutafonden medförde krav på en mer liberal och marknadsekonomisk inriktning och det innebar att tidigare löften om höjda löner och bättre social service övergavs.

I mitten på 90-talet hade mer än 60 procent av hushållens inte råd med mat, kläder, bostad och transporter. Samtidigt såldes statliga företag till högt uppsatta medlemmar i ZANU-PF, vilket i många fall ledde till vanskötsel.

För drygt tio år sedan började Mugabe agitera för att marken skulle ges tillbaka till den afrikanska befolkningen. Vita jordbrukare jagades bort från sin mark och många anställda misshandlades och hotades av i första hand veteraner från befrielsekriget. Polis och militär hjälpte ockupanterna.

I slutet på 1990-talet bildades oppositionspartiet MDC med Morgan Tsvangirai som ledare. Det nya partiet har sina rötter i arbetarrörelsen och beskriver sig självt som socialdemokratiskt.

Vid valen sedan dess har Robert Mugabe och ZANU-PF använt våld och trakasserier för att bekämpa sina politiska motståndare.

Vid valet 2008 vann MDC och Morgan Tsvangirai både president- och parlamentsvalet, men vare sig Mugabe eller Tsvangirai fick mer än 50 procent i presidentvalet och därför ordnades en andra valomgång. Inför detta val misshandlade och dödade militär, polis, krigsveteraner och ungdomsmilis medlemmar i MDC. MDC-ledaren Tsvangirai drog sig ur presidentvalet för att få stopp på dödandet och då fanns det bara Mugabe att rösta på.

Parlaments- och presidentvalet 2008 ledde till en maktdelning mellan MDC och ZANU-PF, där Robert Mugabe är president och Robert Tsvangirai är premiärminister. De två blocken har svårt att komma överens och de kämpar för att hindra den andra från att få fört stort inflytande.

Källa: Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet