Yrkespraktiken, som facket och arbetsgivarna kommit överens om ska vara en brygga över till arbetslivet.
Men det finns kritik. På Westerlundska Gymnasiet i Enköping har 95 procent av eleverna på handelsprogrammet jobb två år efter studenten. Här tycker lärarna att yrkespraktiken är fel väg att gå. Handelsläraren Kerstin Hansson menar att framgången beror på ett nära samarbete med näringslivet, som andra skolor borde ta efter.
– Nu blir det ju snarare som ett fjärde år på gymnasiet. Yrkespraktiken urholkar värdet på den examen eleverna faktiskt har. Våra elever är färdigutbildade när de går ut. Jag skulle vilja veta vad en sådan här utbildning ger utöver det gymnasiet ska stå för, säger hon.

Susanna Gideonsson, förste vice ordförande på Handels, håller inte med.
– Vi tycker det här är en jättebra brygga över till arbetslivet för studenterna. Arbetsgivarna efterlyser mer praktisk erfarenhet. Jag håller med om att på de ställen där samarbetet mellan arbetslivet och skolan fungerar, där räcker skolan. Men så ser ju inte verkligheten ut överallt.

Nej tvärtom. En undersökning Handelsnytt gjorde hösten 2011 visade att arbetsgivare inte bryr sig om vilken gymnasieutbildning deras anställda har. 87 av 100 tillfrågade tyckte snarare att personliga egenskaper var det viktigaste.
Och statistik från SCB 2012 visar att ungefär 13,5 procent av de unga som gått ut handelsprogrammet har varit arbetslösa i minst ett år de första tre åren efter studenten. 67 procent hade varit arbetslösa någon period.

Handels vill att elever från handelsprogrammet alltid ska prioriteras på arbetsplatserna. Så är inte fallet i dag när människor från olika typer av arbetsmarknadspolitiska program trängs om utrymmet. Praktikanter som butikerna dessutom ofta får betalt för.
Så varför ska de ta in yrkespraktikanter när kravet på arbetsplatsen är stort och den ekonomiska vinningen noll? Blir det några ansökningar?
– Det är jag inte alls orolig för. Det är en jättebra möjlighet för företagen att få utbilda i egen butik, säger Susanna Gideonsson.

På Svensk Handel hoppas man att butikerna ska se det som en vinst att kompetensutveckla personal genom handledarutbildningen och bli bättre på att introducera nya medarbetare.
– Men vi räknar inte med att det ska gå av sig självt, vi måste marknadsföra detta. Och vi skulle ju gärna se någon form av ekonomisk stimulans för att uppmuntra företagen, säger Helen Rönnholm utbildningsansvarig på Svensk Handel.
Ett förslag om sänkt arbetsgivaravgift och handledarbidrag från regeringen kan bli verklighet tidigast hösten 2014.