Många LO-jobb kräver allt mer kompetens. De som inte hänger med i svängarna blir av med jobbet. Den bilden tecknar Arbetsförmedlingen i rapporten ”Var finns jobben?”, som presenterades i dag.

Det räcker inte längre för en vaktmästare att vara allmänt händig och kunna fixa enklare fel. I dag ska vaktmästaren till exempel behärska datorstyrda system som låser och öppnar portar och sköter sådant som ljus och ventilation.

En receptionist ska inte bara ta emot besökare och svara i telefon utan också utföra arbetsutgifter som en vaktmästare tog hand om förut. Den som städar får också ta över uppgifter som tidigare låg på vaktmästaren, som att ta hand om kaffeautomaten.

Dessutom ökar kraven på det som av någon anledning kallas för ”social kompetens”. Det gäller till exempel lagerarbetare och lastbilsförare. I dag träffar de kunderna mycket mer än tidigare och blir därmed företagets ansikte utåt.

Allt fler yrken kräver kunskaper i att hantera en dator. Det gäller till exempel lagerarbetare och undersköterskor, som får ansvar för att sköta inköp.

Några LO-yrken kallas paradoxyrken. Där är det både hög arbetslöshet och brist på arbetskraft. Kockar, CNC-operatörer och svetsare är tre exempel. Alla tre är också yrken som många arbetslösa har utbildats till genom åren.

CNC-operatör och svetsare räknades tidigare som bristyrken. Nu är de både bristyrken och yrken med hög arbetslöshet.

Kockar och servitörer är ytterligare två paradoxyrken. Kändiskockar får lätt jobb och kan ta bra betalt. Vanliga genomsnittskockar, särskilt de som inte har lång erfarenhet, har svårare att få jobb. Det är likadant bland servitörer.

Ökande kompetens kan också innebära hög arbetslöshet i ett yrke och begynnande brist i ett annat. Exemplen är vårdbiträden som har hög arbetslöshet och dystra framtidsutsikter. I stället bedöms undersköterska bli ett bristyrke inom de kommande åren.

Barnskötare och förskollärare är ett annat exempel.

Brist höjer inte lönerna i låglöneyrken. Om inte annat är den pågående busskonflikten ett exempel på det. Många bussförare har blivit av med lönetillägg och semesterdagar och fått sämre pensionsvillkor under de senaste 20 åren. Ändå är det brist på bussförare.

I rapporten konstaterar Arbetsförmedlingen rätt och slätt att ”arbetsmiljö och anställningsvillkor spelar in som förklaring till att arbetsgivaren upplever brist på arbetskraft”.

Det låter som skitjobb på vanlig svenska.