Vad får jag i konfliktersättning? Kan servicevärdar beordras att ta över biljettviseringen från strejkande spärrvakter? Frågorna var många när Seko i dag samlade anställda i tunnelbanan till möte inför nästa veckas strejk.

P-O Fällman, Jannis Konstantis och Johnny Nadérus svarar på frågor från Sekomedlemmar som laddar för strejk. FOTO: Fredrik Sandberg

P-O Fällman, Jannis Konstantis och Johnny Nadérus svarar på frågor från Sekomedlemmar som laddar för strejk. FOTO: Fredrik Sandberg

Ett 30-tal medlemmar i Sekos klubb 111 i tunnelbanan i Stockholm, några i tågoperatören MTR:s klädsel, deltog i mötet i LO-borgens plenisal tillsammans med ett fåtal medlemmar från Saltsjöbanan.

Jannis Konstantis, ordförande i klubben, och ombudsmannen P-O Fällman beskrev först bakgrunden till konflikten, där kärnfrågan är hur de anställdas villkor ska kunna försvaras när upphandlingar och nya bolagsbildningar gör att de gång på gång får nya arbetsgivare.

I dag kan de ta med sig sina tidigare löner och andra förmåner till det nya företaget i högst tolv månader. Är företaget och det lokala facket inte överens om ett nytt lokalt avtal inom den tiden har personalen inga garantier, något som blev tydligt då SJ tog över regionaltrafik i Västsverige 2012 och vägrade betala löner i nivå med dem personalen hade haft tidigare.

– Vi lever i en brytningstid, sa P-O Fällman. Kan vi alls försvara våra anställningsvillkor?

Vid mötet delade Sekofunktionärer ut Almegas yrkanden i avtalsrörelsen, kanske för att elda på stridsviljan. Arbetsgivarnas krav är nämligen en lista över idel försämringar: slopad rätt till ledighet varannan helg, slopad rätt till rast efter fem timmar, slopad förkortning av arbetsdagen vid nattarbete och en förlängning av semesterperioden, så att de anställda kan få sin sommarsemester förlagd inte bara perioden juni till augusti, utan även i maj eller september. I fråga om lön vill Almega inte se några påslag alls i det centrala avtalet – hur stort löneutrymmet är, och hur det ska fördelas, ska bestämmas lokalt.

Stämningen bland dem som deltog i mötet tydde inte på att något sådant bränsle behövdes. Ingen ifrågasatte strejkvarslet. Däremot undrade många över praktiska frågor som strejkersättning, hur strejkvakterna får agera, vad som händer om man är på semester under strejken, och hur man ska förhålla sig till oorganiserade arbetskamrater och medlemmar i fackförbundet ST (som organiserar en mindre del av de anställda i tunnelbanan).

– Jag är kundservicevärd, och det ingår i mina arbetsuppgifter att ibland stå vid spärrlinjen och visera biljetter. Om jag blir beordrad att göra det när spärrvakterna på tunnelbanans röda linje strejkar och inte gör det, så blir jag beskylld för arbetsvägran, befarade en kvinnlig medlem.

– Du ska inte göra spärrexpeditörernas arbetsuppgifter, svarade P-O Fällman, som dock höll med om att Sekos varsel kan behöva klargöras på den här punkten.

Omkring 85 procent av de anställda i tunnelbanan är medlemmar i Seko, enligt Sekos egna uppgifter. Klubb 111 har omkring 1 400 medlemmar, medan ST och SAC-Syndikalisterna har ett 40-tal medlemmar vardera. Ändå handlade många frågor om hur de oorganiserade kan komma att agera.

– Låt oss inte bekymra oss om dem. Värva dem i stället, uppmanade Johnny Nadérus vid Seko Stockholm. Så sent som i går gick nio pendeltågsförare över till oss. De uppskattar att Seko är en kämpande fackförening.