Klicka på bilden för att se den i större format.

Klicka på bilden för att se den i större format.

ARBETET GRANSKAR. Förbuden mot farliga jobb i byggbranschen har mer än fördubblats på sex år. Branschen stod förra året för knappt 7 procent av arbetskraften, men för 48 procent av alla förbud från Arbetsmiljöverket och 41 procent av myndighetens
anmälningar till polis och åklagare.

Förra året ledde var tolfte bygginspektion till förbud eller åtalsanmälan mot arbetsgivaren, visar Arbetets granskning. Totalt förbjöd Arbetsmiljöverket 292 byggarbeten på grund av brott mot arbetsmiljölagen, vilket är nästan lika många som förbuden mot alla övriga branscher tillsammans.

Det finns ett klart samband med den kraftiga ökningen av antalet små företag som delvis hänger ihop med det stora intresset för rotarbeten – svenska folkets nya hobby. Enligt Skatteverket utförde 68 000 företag rotarbeten åt nästan en miljon svenskar förra året.

En annan förklaring är Arbetsmiljöverkets skärpta tillsyn av mindre arbetsplatser under de senaste åren.

– Vi var inte ute på arbetsplatserna i samma utsträckning tidigare, berättar Jan Swedberg, som är biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverkets distrikt i Göteborg och den som har ansvar för verkets bygginspektioner.

Han tror dock inte att branschen vuxit så mycket i volym. Den har bara blivit vitare.

– Det har registrerats fler företag och anställda eftersom efterfrågan på svart arbetskraft minskat tack vare rot.

BygganmälningarAtt lägga om tak är farligare än många andra jobb – det säger sig självt. Halkar man på ett verkstadsgolv eller i en korridor på ett sjukhus kan man bryta en hand, en fot eller i värsta fall lårbenet. Halkar man på ett tak kan man dö.

Samtidigt finns det stränga regler för takarbete. Det är exempelvis förbjudet att jobba utan fallskydd i form av räcke eller säkerhetslina, och man får absolut inte hänga i en korg på en lift för att putsa om fasaden.

Många byggarbetsgivare vet att detta är ett brott som kan leda till förbud eller åtal. Ändå låter de det ske. Varför?

Enligt parterna beror det mesta på de långa entreprenadkedjorna. Ju fler kockar desto farligare soppa, och ju längre ner i kedjan desto tunnare arbetsmiljöansvar.

Det behövs fler inspektörer ute på arbetsplatserna, tycker både Byggnads och Sveriges Byggindustrier (se artikeln intill). Men inspektörerna blir snarare färre och andelen inspekterade byggen är i dag en droppe i havet. Med tanke på att cirka var tolfte inspektion leder till ett förbud eller en åtalsanmälan borde branschen kanske ha ett eget arbetsmiljöverk?

– Kanske det, säger Boel Callermo som sitter i Arbetsmiljöverkets ledning. Klart att behovet av tillsyn är större än vad vi klarar av. Ytterst är det en politisk fråga.

En femtedel av arbetsskadorna i branschen orsakas av fallolyckor, alltför ofta med dödlig utgång.

Därför är huvuddelen av Arbetsmiljöverkets förbud så kallade omedelbara förbud som gäller med en gång, även om arbetsgivaren överklagar.

En byggarbetsplats skiljer sig från alla andra arbetsplatser, förklarar Jan Swedberg. Den är framförallt ett tillfälligt projekt med en början och ett slut. De investeringar som görs i arbetsmiljön, exempelvis i alla skydd och ställningar, måste monteras bort när arbetet är slut.

– Varje nytt bygge innebär inte bara en ny organisation med nya deltagare, utan också nya investeringar i arbetsmiljön.

På byggarbetsplatsen finns dessutom många arbetsgivare och yrkesgrupper som hela tiden byts ut eller överlappar varandra. Ofta har de en gemensam arbetsmiljö. Exempelvis har plåtslagaren, takläggaren och målaren byggställningen som gemensamt skydd.

– Men det är inte alltid de rår över sitt eget skydd, eftersom det är byggherrens ansvar att sätta upp skyddet.

Med andra ord har det gamla arbetsgivar-arbetstagarförhållandet luckrats upp. Förr hade arbetsgivaren ett antal anställda under sig. Numera ”anställer” arbetsgivaren andra arbetsgivare som i sin tur anlitar andra företag.

– Och det ställer till det när det gäller ansvaret för arbetsmiljön. Lagen reglerar i första hand förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetsmiljöverket har i dag 35 bygginspektörer som ska granska drygt 85 000 byggföretag.

– Sannolikheten för att oseriösa företag, som utnyttjar arbetskraft på ett cyniskt sätt, ska bli inspekterade är på gränsen till obefintlig.

– Och de få gånger vi kommer på dem behöver de bara rätta till bristen för att vid nästa bygge på nytt hoppa över säkerheten.

Jan Swedberg tror därför att sanktionsavgifter direkt på plats är en mer effektiv metod jämfört med dagens system med åtal och sedvanlig prövning i domstol.

Även dåliga kunskaper i arbetsmiljö är ett stort problem, påpekar han. Och det gäller alla inblandade, från byggelever till arkitekter och konstruktörer. Med bättre kunskaper skulle en stor del av riskerna kunna avlägsnas redan innan byggskedet.

– Konstruktörer och arkitekter ritar alltid in alla stora byggelement som väggar, takstolar och fönster, men inte hur dessa ska lossas, lyftas och monteras.

Prispressen och de korta byggtiderna hör till branschens värsta sjukdomar, enligt Jan Swedberg. Många företag går in och lägger anbud trots att de vet att det inte är möjligt att hinna i tid. Då måste man skruva upp tempot för att slippa straffavgifter.

– Det enda som dämpar tempot i branschen är torktiderna för cement. Annars hade man haft ännu kortare byggtider.

En annan utveckling som bekymrar honom är den ökande kriminaliteten. Det rör sig om företag som tvättar pengar och utnyttjar svart arbetskraft, och som kan gömma sig var som helst längs den långa kedjan uppifrån byggherren och ner till sista underentreprenören.

– Våra inspektörer stöter ständigt på dem, men vi har varken resurser eller kompetens för att göra något åt saken.

I mitten av maj klubbade riksdagen en lagändring som innebär att utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige måste registrera sig hos Arbetsmiljöverket.

– Men de som kommer att anmäla sig är företag som vill göra rätt för sig. Den kriminella delen kommer vi ändå inte åt, säger Jan Swedberg.