Unga

27 ungdomar av 100 är arbetslösa. 15 ungdomar av 100 går utan jobb. Om man räknar bort heltidsstuderande återstår fem ungdomar av 100 som går utan jobb.

Det är tre sätt att beskriva arbetslösheten bland unga mellan 15 och 24 år i april. Verkar det virrigt? Alla tre siffrorna är korrekta. Det beror bara på hur man läser statistiken.

Men hur man än räknar är ungdomsarbetslösheten hög i Sverige – och den ökar.

– Den som blir arbetslös direkt efter skolan får långvariga problem, säger Anders Forslund, professor vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Han hänvisar till forskningsresultat som visar att problemen består i många år. De som blir arbetslösa direkt efter skolan får sämre löneutveckling och hankar sig ofta fram på olika tillfälliga jobb flera år senare.

Höga ingångslöner är problemet. Därför blir många arbetslösa. Den slagdängan har ni hört förut.

På regeringens uppdrag ska IFAU försöka ta reda på det är sant. I dag finns det inga vetenskapliga belägg som styrker tesen om ingångslönerna. Det är outforskad mark.

Nästa mantra: ungdomsarbetslösheten beror på las. Sanningen är att anställningsskyddet i Sverige håller någon sorts europeisk genomsnittsstandard. Skyddet för fast anställda är litet bättre, men samtidigt är det lättare att ge folk tillfälliga jobb i Sverige.

Enligt SCB:s (Statistiska centralbyråns) siffror är Sverige det land i Norden plus Tyskland, Österrike, Nederländerna och Storbritannien som har den högsta andelen ungdomar med tillfälliga jobb. Av unga som jobbar har åtta av tio fasta jobb i Danmark. I Sverige är siffran fyra av tio.

Den höga svenska ungdomsarbetslösheten beror inte på något mätfel. Det är inte så att Sverige sticker ut därför att de andra EU-länderna trixar med bokföringen och sopar arbetslösa ungdomar under mattan. Alla länder mäter på samma sätt.

Det har SCB rett ut på regeringens uppdrag. Rapporten kom tidigare i år. Nu har SCB gjort en ny djupdykning i sifferdjungeln för att jämföra Sverige med resten av EU plus Norge och Island.

Resultaten visar att Sverige hamnar på den övre halvan i EU – en bit över EU-genomsnittet. Så hög är ungdomsarbetslösheten.

SCB har hittat två förklaringar.

• Den första heter lärlingar. De finns knappt i Sverige. I Tyskland och Österrike är var fjärde studerande lärling, i Danmark var femte. I regel får de lön. Därmed förskönar de statistiken på två sätt: antalet sysselsatta ökar och antalet arbetslösa minskar.

• Den andra skillnaden beror på studiemedlen. Studerande i Storbritannien, Danmark, Tyskland och Österrike får studiemedel hela året och norska studerande får studiemedel under tio månader. I Sverige, Finland, Island och Nederländerna betalas studiemedel ut under nio månader.

En följd av det är att ungdomsarbetslösheten är som högst i Sverige på sommaren, när eleverna vill jobba och dra in pengar.

Sverige hamnar mycket bättre än andra EU-länder om man mäter antalet ungdomar som varken jobbar, pluggar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Då hamnar Sverige bland de tio bästa.

Men då är å andra sidan 40 000 ungdomar som är inskrivna i Arbetsförmedlingens ungdomsgaranti inte med.

Så där man kan hålla på – men till slut brukar alla ändå komma fram till att det verkliga problemet är ungdomarna som inte klarar gymnasiet eller grundskolan.

Anders Forslund uttrycker det så här:

– Det är inte ett arbetsmarknadsproblem att vara ung, utan att ha bristfällig utbildning.