Kapitalägare och utländska konsumenter är de stora vinnarna på den snabba effektiviseringen av den svenska ekonomin.

Sedan 1980 har produktiviteten fördubblats i det svenska näringslivet. Dubbelt så mycket producerades under en arbetstimme 2011 som det gjorde då. Nationalekonomen Lennart Erixon beskriver utvecklingen som ett under i två akter.

– I skuggan av 90-talskrisen slogs en rad ineffektiva anläggningar ut och omfattande rationaliseringar genomfördes. Och från mitten på 90-talet fram till 2007 drevs utvecklingen sedan av IT-sektorns frammarsch. Till en början inom branschen, och därefter när nya kunskaper spreds till andra sektorer, säger Lennart Erixon.

Men vem har huggit in på den växande kakan som den ökade effektiviteten medfört?

Metallarna på Volvo lastvagnar har inte sett till några större kakbitar. Statistiken visar att en tredjedel har gått till utländska konsumenter genom att priset på svenska exportvaror fallit i förhållande till andra varor.

– Prispressen har varit stark på marknaden för teleprodukter, som det svenska näringslivet är specialiserat på. Om den delen räknas bort så har bytesförhållandet utvecklats gynnsamt, säger Lennart Erixon.

Produktivitetsökningen – den som återstår efter att svenska företag sålt sina grejor billigare – är det ofta framhållna utrymme för reallöneökningar som arbetstaga­re och arbetsgivare har att fajtas om vid förhandlingsborden. Om lönerna ökar i takt med det utrymmet kommer vinstandelen – den del som går till kapitalägarna – och löneandelen – den del som går till löntagarna – vara oförändrad.

Men så ser utvecklingen inte ut. Medan det så kallade löneutrymmet, rensat för inflationen, har ökat med 67 procent – så har reallönerna bara stigit med 45 procent. Det har fått löneandelen att falla.

– Under de senaste decennierna har vi haft hög arbetslöshet i västvärlden. Det har hållit nere löneökningstakten. Om det finns något som är bra för löneandelen så är det arbetskraftsbrist. Hög arbetslöshet har också bidragit till att svenska löntagare inte kunnat kompensera sig för en försvagad krona, säger Lennart Erixon.

Men samtidigt har den starka produktivitetsutvecklingen verkat som smörjmedel i avtalsförhandlingarna mellan fack och arbetsgivare, eftersom det funnits utrymme för historiskt sett höga reallönelyft utan att vinstandelen minskat.

Många bedömare anser dock att effektiviseringarna från den inledande IT-vågen nu har ebbat ut, och att en svagare utveckling är att vänta framöver. Men Göran Hjelm, forskningschef på statliga Konjunkturinstitutet, oroar sig inte för att det kommer att leda till hårdare avtalsstrider.

– Visst blir det mindre belopp att tala om. Samtidigt ser vi att den svenska arbetsmarknaden verkar anpassa sig ganska väl till de nya förutsättningarna. Jag tror inte att de knappare ramarna kommer att göra det så svårt som man skulle kunna tro, säger han.