Klicka på diagrammet för att se det i större format.

Klicka på diagrammet för att se det i större format.

De välbetalda jobben och låglönejobben är båda på frammarsch sedan millennieskiftet. Få av de nya jobben skapas däremot i arbetsmarknadens mellanskikt.

I en tid med hög arbetslöshet intensifieras jakten på jobben. Arbetet har kartlagt 2000-talets nya arbetstillfällen. Den unika genomgången, baserad på statistik från Statistiska centralbyrån, visar att den svenska arbetsmarknaden är på väg mot en tudelning.

Tillväxten har sedan 2000 skett på arbetsmarknadens ytterflanker, medan mittskiktet står och stampar.

Mer än hälften av de nya jobben finns inom välbetalda yrkesgrupper som mäklare, företagsekonomer och civilingenjörer. Samtidigt tillkommer många arbetstillfällen i yrkesgrupper som har förhållandevis låg lön, som vårdpersonal och försäljare i detaljhandeln. I många av de yrkesgrupper som sedan länge har en ganska genomsnittlig lön har arbetstillfällena däremot blivit färre efter 2001.

Arbetets genomgång bekräftar resultaten som sociologiprofessorn Rune Åberg vid Umeå universitet nått i sina studier, där han med hjälp av detaljerad registerdata också funnit att arbetsmarknaden är på väg att bli mer polariserad.

Hans tes är att den tekniska utvecklingen har bidragit till urgröpningen av mittenskiktet. Många arbetstillfällen i mellanlönelägen, exemplevis rutinmässiga kontorsjobb, har kunnat ersättas med ny datateknik. Medan det är svårt att låta datorer ta över lågavlönade, manuella jobb som städning.

– Sedan kan en del av tillväxten av låglönejobb hänga ihop med politiska insatser. En del tjänstejobb subventioneras numera genom rut-avdrag och sänkt restaurangmoms, samtidigt som politiska reformer sannolikt bidragit till att hålla tillbaka lönerna på låglönesidan, säger Rune Åberg.

Enligt honom visar utvecklingen under 2000-talet ett skifte på den svenska arbetsmarknaden. Under föregående decennier syntes en allmän trend mot allt mer kvalificerade jobb.

– Från 1970-talet och framåt minskade de okvalificerade jobben snabbt. Men vid någon punkt når man ett slags botten, eftersom samhället inte kan fungera utan vissa enklare jobb. Sedan leder ökad inkomstspridning och urbanisering till att det finns fler rika som efterfrågar enklare tjänster, säger Rune Ågren.

LO-ekonomen Thomas Carlén hävdar att de nya rönen blottlägger en vanlig missuppfattning i den politiska debatten:

– Det stämmer inte att de råder brist på okvalificerade jobb, och att arbetslösheten främst beror på att de arbetslösa saknar rätt kvalifikationer. Det som saknas är jobb i mellanskiktet. Den bristen får många att ta jobb som de är överutbildade för, vilket gör att folk med kortare utbildning konkurreras ut.