Foto: Fredrik Sandberg

Johan Larsson Koskela, Fastighets arbetsplatsombud på Telgebostäder i Södertälje, står strejkvakt med Raymond Ahlbom, Mikael Johansson, Kjell Andersson och Göran Lindström.

 

Det är rätt att facket strejkar för rättvisa löner, enligt de strejkande fastighetsskötarna i Södertälje. Men särskilt roligt är det inte.
– Det är bättre att jobba än att stå här och frysa, säger de.

Regnet öser ner när strejkdag nummer två inleds för 20 reparatörer och installatörer vid Telgebostäder i Södertälje. I orangefärgade strejkvaktsvästar står ungefär femton av dem utanför bolagets servicekontor i bostadsområdet Hovsjö klockan sju på morgonen och huttrar i vätan.

– Vi får inte gå in. De är lite jobbigt att de har tagit våra nycklar och telefoner nu när vi strejkar, säger Raymond Ahlbom, och nickar mot kontoret.

En ombudsman från region ost lovar att skaffa ett partytält till parkeringen så snart någon affär öppnar. Till dess får de tränga ihop sig under grannföretagets entrétak.

– Än så länge är det ändå okej. Det blir värre när vi måste gå på toa, skojar någon.

Den viktigaste anledningen till att strejka är rätten till löneökningar anser fastighetsskötarna. De kommunala bostadsbolagens arbetsgivarorganisation, Pacta, vill inte ha några individgarantier i avtalet, men de vill både facket och de anställda i Södertälje.

– Ingen ska nollas, säger Kjell Andersson, som jobbat på Telgebostäder i 31 år.

Varken han eller hans kollegor på företaget har varit med om någon konflikt tidigare.

Göran Lindström, som varit 27 år på Telgebostäder, håller med om att makten om lönesättningen är viktig.

– Ska arbetsgivarna bestämma kan de ju ge nån de inte gillar noll kronor under tre år och någon annan dubbla löneökningar, säger han.

Reparatörerna tycker att alla egentligen borde tjäna lika mycket, eftersom de gör samma jobb och har ungefär samma utbildning. Hur det ser ut i dag vet de inte riktigt, men de tror att de flesta av deras kollegor tjänar runt 24 500 kronor.

Ombudsmannen Mohamad Elmarghichi, från avdelning ost, säger att strejken gett fastighetsskötarna en möjlighet att prata om fackliga frågor som lönesättning, och annat. De har bestämt att de ska bilda en lokal fackklubb och flera oorganiserade kollegor har gått med i facket inför strejken.

– Så det kommer mer gott ur det här än själva frågorna vi strejkar för, konstaterar han.

Johan Larsson Koskela är yngst i gänget på parkeringsplatsen. Han hade nyligen utsetts till arbetsplatsombud när strejken bröt ut, och säger att fått en rivstart på det fackliga arbetet. Egentligen jobbar han som inre fastighetsskötare, men som arbetsplatsombud har facket kallat ut honom för att hjälpa till, och det är han glad över.

– Det är synd att det blev konflikt, men det känns bra att vi är så många här. Det känns att vi gör nytta, säger han.

Under strejkens första dag var de strejkande samlade på parkeringen i Hovsjö hela dagen för att se till så att deras oorganiserade kollegor inte åkte ut och utförde något jobb som är försatt i blockad. Även dag två har de samlats här på morgonen, men eftersom allt fungerat bra hittills, ska de dela upp sig och ge sig ut på stan under dagen.

– Vi ska ut i bostadsområdena så att folk ser att det pågår en konflikt. Och några ska stå utanför huvudkontoret, säger Mohamad Elmarghichi.

Än så länge har de strejkande inte fått så mycket reaktioner, men de är övertygade om att det kommer. Telgebostäders hyresgäster kommer inte att få några reparationer utförda, om det inte är verkligt akut.

– Droppande kranar får droppa, men om de forsar måste vattnet ju stängas av, säger Göran Lindström.

– Hyresgästerna märker definitivt att vi strejkar. Om strejken utvidgas till dem som jobbar med yttre och inre skötsel som att tömma papperskorgar och klippa gräs så kommer Telgebostäder att bli nerringda, fortsätter han.

Alla hoppas de att strejken snart ska vara över. Medan de strejkar växer listan på reparationer de måste utföra när de kommer tillbaka. Men de kommer att strejka och stå strejkvakt så länge som det behövs, säger de enigt.

– Vi håller ut till the bitter end, säger Göran Lindström, och de andra nickar och blickar ut i regnet.