Det är okej att lätta på svångremmen. Åtminstone för vissa EU-länder. Samtidigt vill EU att se fler strukturreformer och Sverige uppmanas att förbättra integrationen på arbetsmarknaden.

– Reformatakten måste öka.

Så sa EU-kommissionen ordförande José Manuel Barroso då han presenterade rekommendationerna för hur EU-länderna skulle ändra sin ekonomiska politik.

Barroso uppmanade bland annat till strukturella förändringar av ekonomier och arbetsmarknader i flera länder.

Ett annat budskap var att åtstramningspolitiken kunde lätta. Åtminstone i fem länder – Frankrike, Spanien, Polen, Portugal, Nederländerna och Slovenien. EU förlänger deras tidsfrist för att göra de åtstramningar som krävs.

Frankrike får till exempel två år på sig att se till att budgetunderskottet hamnar under 3 procent av BNP.

När rekommendationerna presenterades tryckte José Manuel Barroso på att konkurrenskraften i EU-länderna måste stärkas. Han framhöll även vikten av att snabbt sjösätta en bankunion som innebär en övergripande kontroll av banker och finansinstitut i unionen.

I sina råd hade EU-kommissionen dessutom synpunkter på lönebildningen i sju medlemsländer – Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Slovenien.

En uppmaning till Frankrike var att sänka arbetskostnaderna och se till att ”mininilönen utvecklas i samklang med konkurrenskraften” vilket är svårt att tolka som något annat än att lönerna ska hållas låga.

I Finland ökar produktiviteten långsammare än lönerna, vilket oroar EU-kommissionen. De senaste åren har dock löneökningarna varit låga vilket uppges bero på ett trepartsavtal mellan fack, arbetsgivare och stat. Nu har avtalet löpt ut och EU oroas över att ett nytt avtal ännu inte slutits.

Att EU har synpunkter på ländernas lönebildning möts av kritik.

På LO är Johan Danielsson kritisk till att EU har synpunkter på ländernas lönebildning.

– Det är tredje året EU-Kommissionen kommer med sådana här rekommendationer. Vi är principiellt emot att de lägger sig i lönebildningen.

Svenskt Näringsliv är mer förstående.

– Det är bra att det görs oberoende bedömningar. Om det finns problem på en arbetsmarknad är det bra att det påpekas. Däremot tycker vi inte at EU ska säga att vi ska lösa ett problem på endera sättet, säger Björn Lindgren, Svensk Näringsliv.

De råd som Sverige fick från EU var att förbättra integrationen på arbetsmarknaden för lågutbildade och ungdomar. Dessutom vill EU se ett större målinriktat stöd så att personer med utländsk bakgrund lättare ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Andra synpunkter var att underlätta för övergången mellan skola och arbetsliv och utveckla satsningen på lärlingssystem samt utvärdera vilka effekter momssänkningen för restauranger har fått.

Andra uppmaningar var att regeringen bör försöka minska den privata skuldsättningen samt fasa ut avdragsrätten för ränteutgifter på bostadslån.