Sedan bottennoteringen i november 2010 har antalet sjukpenningdagar per svensk ökat med över 30 procent.

Sjukpenning är det som försäkringskassan betalar till den som är sjuk i längre än 14 dagar. Innan dess ska arbetsgivaren betala sjuklön.

Ökningen, från 6,0 dagar med sjukpenning per år och försäkrad som lägst till 7,9 dagar, såg ut att bromsas in i februari och mars i år. I statistiken från april, som Försäkringskassan redovisar i dag, måndag, är ökningen något större, men fortfarande blygsam.

– Men det krävs ytterligare någon månad innan vi kan säga om sjukpenningtalet håller på att stabiliserats på den här nivån, säger Jan Larsson, områdeschef vid Försäkringskassans statistik- och analysavdelning.

Parallellt med att mer sjukpenning betalas ut växer skillnaden i sjukskrivning mellan könen. Våren 2010 fick kvinnor i genomsnitt 54 procent fler sjukpenningdagar än män, i april 2013 har skillnaden vuxit till 76 procent.

Sedan 2005 redovisar Försäkringskassan statistik över vilka diagnoser som ligger bakom de pågående sjukfallen. Räknas som andel av de pågående sjukfallen har de psykiska diagnoserna aldrig varit så vanliga som nu. Det har fått regeringen att initiera utredningar vid såväl Försäkringskassan som Inspektionen för socialförsäkringen.

Men även om fler drabbas av psykisk ohälsa nu än för några år sedan är det långt till rekordnivåer om man räknar antalet personer med sådana diagnoser. Det låg på 66 000 första kvartalet 2005, mot 48 000 fjärde kvartalet 2012. En skillnad jämfört med 2005 är att färre sjukfall nu blir riktigt långa.