Miljöpartiet gör gemensam sak med regeringen, medan Sverigedemokraterna ställer sig bakom Socialdemokraternas och Vänsterpartiets krav att representanter för utländska företag i Sverige ska ha mandat att teckna kollektivavtal.

Efter massiv kritik från de fackliga organisationerna vill regeringen nu göra vissa ändringar i den så kallade utstationeringslagen. Regeringen föreslår att utländska företag som utstationerar, det vill säga tillfälligt anställer arbetstagare, i Sverige ska bli skyldiga att anmäla sig till Arbetsmiljöverket och utse en kontaktperson i Sverige.

Kontaktpersonen ska representera företaget gentemot facket och myndigheterna. De företag som inte följer dessa regler ska betala sanktionsavgift eller vite.

Tanken är att arbetsgivare från andra länder ska följa svensk lag och fackföreningarna ska kunna kräva de villkor som gäller enligt svenska kollektivavtal.

När regeringsförslaget behandlades i Arbetsmarknadsutskottet rådde det full enighet mellan partierna om anmälningsplikten och skyldigheten att utse en kontaktperson. Men Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kräver i en gemensam reservation att kontaktpersonen ska ha befogenhet att förhandla med facket och teckna kollektivavtal.

Reservationen ledde till en laddad debatt i riksdagen i går.

Det är svårt att förstå varför den Moderatledda regeringen är så rädd att kontaktpersonen ska ha mandat att teckna kollektivavtal, sade Johan Andersson (S).

– Det har skett ett förfall under den borgerliga regeringen på den svenska arbetsmarknaden. Vi ser med jämna mellanrum hur illa utländska arbetstagare behandlas i Sverige.

Josefin Brink (V) påpekade att rätten att teckna kollektivavtal också var viktigt för de svenska företagen. Om utländska företag ska kunna vinna anbud genom att pressa ner lönerna så riskerar svenska företag att konkurreras ut om de följer lagar och avtal, menade hon.

– I förlängningen hotar detta hela kollektivavtalsmodellen i Sverige. Det är kollektivavtalet som är normen för löner och villkor i Sverige och de företag som inte klarar av detta är helt enkelt inte konkurrenskraftiga nog för att verka i Sverige.

Regeringen anser att det är tillräckligt att den utländska arbetsgivaren har en kontaktperson i Sverige och att en ”förhandlingsbehörig” representant för arbetsgivaren deltar vid behov, det vill säga när förhandlingar om kollektivavtal ska inledas.

Regeringen befarar att oppositionens krav kan bli ”betungande” för företagen och även komma i konflikt med EU-rätten om den fria rörligheten.

– Det viktiga är att kontaktpersonen kan uppvisa att företaget följer utstationeringslagen, sade Maria Plass (M).

Även Miljöpartiets Mehmet Kaplan höll ett brandtal till försvar för den fria rörligheten – skälet till att partiet ställde sig bakom regeringens förslag.

– Människor ska kunna röra sig fritt och arbeta var de vill inom EU.

Sverigedemokraternas Mattias Karlsson däremot konstaterade att regeringen och Miljöpartiet borde lärt sig en läxa av ”fiaskot kring arbetskraftsinvandringen”.

– Alla kryphål och möjligheter till missbruk måste täppas till.

Arbetsmiljöverket har redan påbörjat arbetet med att bygga upp ett nationellt register över samtliga utländska företag med arbetare som jobbar tillfälligt i Sverige. Vem som helst ska kunna söka och hämta ut uppgifterna på nätet.

Myndigheten har fått fem miljoner kronor från regeringen för att bygga upp registret. I uppdraget ingår också att lämna ut uppgifter till bland annat fackförbunden.

Det är tänkt att anmälan till Arbetsmiljöverket ska vara enkel och bara innehålla nödvändiga uppgifter. Men det ska alltså vara straffbart att strunta i anmälningsplikten, lämna oriktiga uppgifter, låta bli att utse en kontaktperson eller ha en kontaktperson som inte är ”väl insatt i verksamheten”.

De nya reglerna gäller dock inte arbeten som pågår under kortare tid än fem dagar. Ett undantag som Arbetsmiljöverket är mycket kritiskt till, eftersom utstationeringslagen gäller alla arbeten, även de korta. Undantaget kan leda till att anmälningsplikten blir tandlös i praktiken, varnar myndigheten.

Om syftet, det vill säga att säkerställa utländska arbetares rättigheter, ska få önskad effekt bör det lämnas så få gråzoner som möjligt, skriver Arbetsmiljöverket i sitt yttrande över regeringens förslag.

LO kräver att kontaktpersonen både ska ha behörighet att förhandla med facket och ingå kollektivavtal. Dessutom bör sanktionerna också gälla kunder som anlitar oanmälda utländska bolag.

På onsdag nästa vecka fattar riksdagen beslut om de nya reglerna som föreslås gälla från den 1 juli i år.