Få förstår risker i pensionsvalet

LO-medlemmarna får välja om deras avtalspension ska placeras i traditionell försäkring eller fondförsäkring. Men de flesta vet inte vad valet innebär, visar en undersökning från AMF.

Om det finns kollektivavtal på din arbetsplats tjänar du in avtalspension, ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. Du ställs också inför ett val: att spara avtalspensionen i traditionell försäkring eller i fondförsäkring.

En undersökning från pensionsbolaget AMF visar att drygt 60 procent av dem som har avtalspension inte vet vad traditionell försäkring innebär, eller är osäkra.

– Och bland de 39 procent som svarat att de vet vad traditionell försäkring är har många förmodligen rätt vaga kunskaper, säger Fredrik Nordström, chef för affärsutveckling vid AMF.

Kanske mer förvånande är vilken av sparformerna de tillfrågade tror är dyrast: den traditionella försäkringen, där pensionsbolaget placerar pengarna och ger en viss garanti, eller fondförsäkringen, där spararen placerar själv.

64 procent svarar traditionell försäkring, 26 procent är osäkra, och bara 10 procent svarar att fondförsäkring är dyrast.

I själva verket är traditionell försäkring billigare. Och det handlar om stora skillnader, visar en enkel jämförelse med hjälp av det räkneverktyg som Konsumenternas försäkringsbyrå erbjuder på sin hemsida. En privatanställd arbetare med 25 000 kronor i månadslön betalar från 25 års ålder fram till 65-årsdagen ungefär 65 000 kronor i avgifter för en fondförsäkring, mot knappt 15 000 för traditionell försäkring.

Spararna har alltså fel föreställning om kostnaderna. Varför?

– Fondförsäkring ger ett intryck av enkelhet, men lämnar hela hanteringen och risken åt spararen, svarar Fredrik Nordström. Traditionell försäkring är svårare att förklara, men enklare för spararen. Men när pensionsbolaget sköter placeringarna och garanterar att du minst får tillbaka de pengar du satt in ligger det nära till hands att tro att det blir dyrare.

Att traditionell försäkring tvärtom är billigare beror bland annat på att alla sparares pengar samlas i en enda påse. Det ger stordriftsfördelar.

– Dessutom är alla stora leveran­törer av traditionell försäkring öm­sesidiga bolag, alltså bolag som inte delar ut vinst till ägarna, utan låter eventuella överskott gå tillbaka till spararna, säger Fredrik Nordström.

Nyligen blev upphandlingen för tjänstemännens avtalspension ITP klar och till årsskiftet ska sparalternativen för Avtalspension SAF-LO upphandlas på nytt.

Samtidigt står avtalspensionerna inför förändringar. Den statliga pensionsåldersutredningen föreslog nyligen att avtalspension från och med år 2017 inte längre ska få tas ut från 55 års ålder, utan tidigast från 62 år (gränsen ska sedan höjas successivt). AMF ställer sig tveksamt till förslaget om att höja den undre gränsen.

– Mycket få av våra kunder tar ut avtalspension före 63 års ålder, säger Fredrik Nordström. Men för de få som gör det kan flexibel pensionsålder ha ett stort värde. De kanske är slitna, men ändå inte kvalificerade för ersättning från sjukförsäkringen. En gräns vid 61 år kan räcka.

FOTNOT: Undersökningsföretaget Novus har skickat frågor till totalt 2 500 perso­ner i åldrarna 18–79 år. 1 476 svarade (en svarsfrekvens på 59 procent). 1 199 uppgav att de har en tjänstepension som arbetsgivaren betalar. Dessa fick frågor om vad traditionell försäkring innebär, och vilken sparform de tror är dyrast.