Svenskt Näringsliv och LO var mer överens än politikerna om vad Europa behöver göra för att ta sig ur krisen då Europadagen firades med debatter och seminarium i går.

När Svenskt Näringslivs vice vd Annika Lundius mötte LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson i en debatt på Europahuset i Stockholm var samsynen större än meningsskiljaktigheterna.

Både LO och Svenskt Näringsliv hyllade den svenska modellen. Båda ville satsa mer på utbildning och båda ville slopa det svenska överskottsmålet och därmed satsa mer på stimulanser. Men även om samsynen var stor fanns skillnader.

LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson sa att eurobligationer förmodligen behövs för att få EU på fötter igen. Några sådana ville dock inte Annika Lundius ha. Hon talade i stället om vikten av att förse småföretagen i det krisdrabbade Sydeuropa med kapital. Hennes oro var att företagen i de krisande länderna tvingas betala mycket högre räntekostnader än sina konkurrenter i Tyskland.

– Bankerna måste kapitaliseras med en gemensam fond inom euron. Företagen behöver tillgång till kapital, sa hon.

LO-basen talade mer om åtstramningspolitikens baksidor.

– I Spanien har staten i fyra år gjort drastiska nedskärningar i sin budget trots det ökar lånekostnaderna.

– De stryper sig själva, sa Karl-Petter Thorwaldsson och hävdade att det inte går att spara sig fram till en ökad tillväxt.

Han vände sig också mot vad han ansåg vara en allt för ensidig bild av att krisen orsakats av att arbetare fått för höga löner. Istället skyllde han flera av problemen på bank- och finanssektorn och sa att det finns inte en utan flera förklaringar till det kärva ekonomiska läget. Han tog Spanien och Irland som exempel.

I Spanien är statsskulden ungefär lika hög som i Tyskland och det är de skuldsatta bankerna som är det stora problemet. I Irland mångdubblades statsskulden nästan över en natt  då landet gick i borgen för sina fallfärdiga banker.

Annika Lundius höll med men fogade till två andra länder till listan, nämligen Portugal och Italien. Där har krisen sakta byggts upp under flera år i och med att ländernas konkurrenskraft sackat efter.

Samsynen på vad som behöver göras var större bland arbetsmarknadens parter än mellan de politiker som möttes för att debattera unionens vägval.

Mest blixtrade det mellan vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt och EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark.

– Sluta hyperventilera och hitta på nya lösningar. Se istället till att öka konkurrenskraften.

Det var moderaten Hökmarks recept för att få fart på EU:s ekonomi igen. Han varnade för en politik som gick ut på att låna pengar för att stimulera mera.

– Det har vi redan försökt med, fortsatte han.

Jonas Sjöstedt menade tvärtom. Han ville ha större stimulanser och sa att den politik som Hökmark företrädde lett till att människor hungrade i EU kastades ut i hemlöshet. Dessutom ville han bereda en väg för länder att ta sig ut ur euron.

Den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Marita Ulvskog upprepade den beskrivning hon flera gånger tidigare tagit upp. Enligt henne är det uppenbart att EU rör sig i två olika hastigheter. På ena sidan finns länderna som binds samman av den gemensamma valutan, på andra sidan finns länderna som står utanför euron.

Under gårdagens arrangemang gav sig Anna Stellinger, chef för Sieps, på sig ett försök att analysera hur EU kan tänkas utvecklas. Enligt henne blir ett framtida EU troligen mer komplext än dagens.

Bankunioner, tillväxtpakter, europluspakter. På kort tid har en rad överenskommelser slutits mellan de enskilda länderna. Samtidigt har EU-institutioner byggt ut och gemensamma regler tillkommit. EU väven har förtätats. Det blir en union där samarbete och strider sker på ännu fler nivåer än förr.

Anna Stellinger spår dessutom förändringar av maktrelationer. Frankrike som tillhör kärnländerna har tappat politisk och ekonomisk kraft medan Polens ekonomi växer och landet blir en nation som tar allt större plats i Bryssel. Dessutom knackar flera länder på EU:s dörr och vill in.

Det här sker samtidigt som Storbritannien verkar vara på väg att trampa upp en alldeles egen väg och är på drift ifrån EU:s kärna.

Anna Stellinger undrar över en demokratiska utvecklingen. Det folkvalda EU-parlamentet har fått mer makt men samtidigt tvingas regeringar i skuldsatta länder gå med på en politik som inte formuleras av folket utan av EU och andra långivare.

Fotnot: I går måndag firades Europadagen och det hölls EU-seminarier och debatter i Europahuset i Stockholm som en påminnelse om Robert Schumans deklaration från 1950 om att skapa ett enat och rikt Europa. Europadagen är egentligen den 9 maj men eftersom den i år krockar med Kristi himmelsfärds dag flyttades arrangemanget.