Trots att antalet unga vuxna som får aktivitetsersättning har fördubblats på 15 år har Sverige inte fler unga förtidspensionärer än grannländerna. Snarare tvärtom, enligt en studie från Inspektionen för socialförsäkringen.

I studien, som publiceras i dag, torsdag, har Inspektionen för socialförsäkringen jämfört den svenska aktivitetsersättningen – ett slags förtidspension för personer i åldrarna 19 – 29 år – med motsvarande system i Norge, Danmark, Finland, Island, Nederländerna och Storbritannien.

I Sverige var andelen förtidspensionärer av samtliga personer i den här åldersgruppen något över två procent 2011, mot närmare tre procent i Storbritannien och Island, och mellan tre och fyra procent i Nederländerna. Också Norge har hela tiden haft en högre andel unga med förtidspension än Sverige, särskilt efter att det norska systemet reformerades 2010 (varpå andelen unga förtidspensionärer i Norge steg till fem procent 2011).

Bara Danmark och Finland har färre unga med förtidspension. Andelen ligger runt 1,5 procent, alltså inte radikalt mycket under Sveriges nivå. Men i Danmark och Finland har andelen inte vuxit så kraftigt under 2000-talet som den har gjort i Sverige och Norge.

I alla de sju länderna är psykiska sjukdomar den vanligaste orsaken till att unga beviljas aktivitetsersättning. I Sverige hade 76 procent av de nyblivna unga förtidspensionärerna en psykisk diagnos, en andel som ligger mellan 58 och 80 procent i grannländerna.

Systemen för förtidspension ser lite olika ut i de jämförda länderna. I samtliga länder krävs långvarigt eller varaktigt nedsatt arbetsförmåga, men Sverige är det enda land där en yngre åldersgrupp har en särskild ersättning. (Tanken med aktivitetsersättningen, som infördes 2003 och ges för högst tre år i taget, var att stimulera unga människor till aktivitet i stället för att lyfta bort dem från arbetsmarknaden för gott.) Studien pekar ut områden där länderna har prövat olika lösningar och borde kunna lära av varandras erfarenheter, till exempel ekonomiska stimulanser för arbete och studier.

I Sverige kan aktivitetsersättning ges till personer som inte har avslutat grundskolan eller gymnasieskolan i juli det år de fyller 19 år. Ersättningen beviljas då för den tid det tar att avsluta utbildningen, utan att arbetsförmågan prövas. De senaste åren har aktivitetsersättning för förlängd skolgång ifrågasatts för att den regelmässigt övergår i förtidspension även när skolan är avslutad. Intressant nog har inget av de länder Sverige jämförs med i studien en liknande ordning.