Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader skulle skydda de små företagen. I praktiken gynnar det de stora arbetsgivarna, hävdar Svenskt Näringsliv.

När en anställd blir sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön de två första veckorna, utom första dagen som är karensdag. Särskilt små och nystartade företag kan vara känsliga för den påfrestning som många sjukskrivningar bland personalen för med sig. Enligt en undersökning som organisationen Företagarna låtit göra har 16 procent av företagen en eller flera gånger låtit bli att anställa på grund av sjuklöneansvaret, och många företag tvekar att anställa personer med lång sjukhistoria.

För att de små företagen inte ska drabbas orimligt hårt om de råkar få många perioder med sjukfrånvaro finns ett högkostnadsskydd som alla arbetsgivare är med och finansierar.

Arbetsgivare kan få ersättning från högkostnadsskyddet om de drabbas av sjuklönekostnader som är 2,5 gånger större än den genomsnittliga sjuklönekostnaden, som i dag ligger på 0,86 procent av lönekostnaden. Gränsen för ersättning går därmed strax under 2,2 procent av lönekostnaden.

Problemet är att den genomsnittliga sjuklönekostnaden beräknas för alla arbetsgivare i klump. Men små företag som grupp har mycket färre sjukskrivna än exempelvis kommuner och landsting. Småföretagens sjuklönekostnader är i genomsnitt 0,4 procent av lönekostnaden, mot kommunernas 1,4 procent.

För de små företagen är det ofördelaktigt att de stora arbetsgivarna drar upp genomsnittet. Effekten blir att en kommunal arbetsgivare bara behöver komma upp i 60 procents högre sjuklönekostnad än normalt för att högkostnadsskyddet ska träda in. För företag med färre än tio anställda måste sjuklönekostnaden bli 450 procent högre än vad som är normalt i sådana företag.

Systemet leder till att resurser förs över från små arbetsgivare till stora, enligt Svenskt Näringsliv.

– Sjukfrånvaron skiljer sig så mycket mellan olika grupper av arbetsgivare att utfallet blir fel, säger Sofia Bergström, socialförsäkringsexpert vid Svenskt Näringsliv.

Socialdemokraterna föreslog i höstas att sjuklöneperioden ska förkortas från två veckor till en vecka för alla arbetsgivare. Svenskt Näringsliv anser att det inte hjälper.

– För de små företagen är det viktigare att få ett högkostnadsskydd som fungerar än att förkorta sjuklöneperioden, säger Sofia Bergström. En förkortad sjuklöneperiod kan aldrig täcka de risker som oväntat mycket återkommande korttidsfrånvaro innebär.