Nej, låt inte islamofobin ta överhand.
Dessa varningens ord hör vi nu efter turerna runt Omar Mustafas plats i Socialdemokraternas partistyrelse.
Gott så.
Låt folk tro vad de vill eller förneka all tro om de så vill.
Låt folk vara muslimer eller kristna, eller ha två religioner, som japanerna, shintoister för detta livet och buddhister för vad som händer sedan.
Eller låt folk vara lite mittemellan, som Astrid Lindgren, som på frågan om hon ber till Gud svarade ”Bara när jag behöver det.”
För arbetarrörelsen måste det viktigaste i stället vara att i alla sammanhang stå upp för alla människors lika värde, oinskränkt och överallt.
Denna grundläggande norm för mänsklig samvaro är ofta sorgligt nog påfallande svår för vänstern att ta till sig.
Ändå är det detta, alla människors lika värde, som alltid måste försvaras, på arbetsplatser vare sig det är byggen eller sjukhus, skolsalar eller kontor, i vilka grupper det än må vara, och – vilket är lika viktigt – vare sig det gäller etnicitet, kön eller sexuell läggning.
Alltid. Överallt. Utan undantag.
Det bör inte vara så svårt att försvara för någon som tror på arbetarrörelsens värderingar.
