Hård press på parterna

Mindre möjligheter att påverka för både fack och arbetsgivare, blir en av krisens konsekvenser. Och mera bråk på Europas arbetsmarknader, tror EU-kommissionen.

– Låt mig vara helt ärlig, det visar att den sociala dialogen är under hård press.

Med de orden hälsade Laszlo Andor, EU:s sysselsättningskommissionär, välkommen till en EU-konferens i Budapest som handlar om relationerna på arbetsmarknaden.

Några dagar tidigare hade EU-kommissionen släppt en 338 sidor lång lägesbeskrivning – Industrial relations in Europe 2012.

Den handlar om hur krisen påverkat arbetsmarknaden i Europa. I långa stycken är det en dyster läsning. Både för fack och arbetsgivare. Utrymmet för den sociala dialogen – samtal mellan fack, arbetsgivare och politiker – har krympts.

Facken i EU har drabbats hårdast. Extra tufft har det varit för de 256 fackförbund som finns inom offentliga sektorn. När svångremmarna dragit åt för att spara i statsfinanserna har många sagts upp, och regeringarna har i flera fall inte tagit hänsyn till parterna på arbetsmarknaden. Tidigare överenskommelser har sidsteppats.

Sedan 2008 har minst nio EU-länder sänkt lönerna för offentliganställda. I Grekland har de lönerna sänkts mest, med över 25 procent för vissa grupper. En annan vanlig metod har varit att frysa lönerna. I Storbritannien har det slutits avtal som stoppar lönehöjningar de kommande åren.

En övergripande trend i EU är att fler lokala avtal sluts runt om i Europa och det blir färre uppgörelser på central eller sektorsnivå. En annan trend är facken fortsätter att tappa medlemmar men medlemsraset sker inte sker lika snabbt som tidigare. Organisationsgraden i EU är i genomsnitt 24 procent.

Men det finns stora skillnader på EU:s arbetsmarknad. Allmänt kan man säga att facken är svaga och kollektivavtalen få i Östeuropa, medan det ser bättre ut i Västeuropa. Bäst för facket är det i de nordiska länderna där cirka 70 procent är organiserade och kollektivavtalen täcker drygt 90 procent av arbetsmarknaden.

I Sydeuropa, som drabbats hårt av krisen, har krisen lett till starka spänningar.

I Grekland var det till exempel 838 strejker mellan januari 2011 och april 2012. I Frankrike, Italien, Rumänien, Spanien och Storbritannien har strejkerna och protesterna också avlöst varandra. Betydligt lugnare är det i exempelvis Tyskland, Sverige och Polen.

– Vi måste stärka ställningen för arbetsmarknadens parter på alla nivåer om vi ska kunna ta oss ur krisen och bevara fördelarna i den europeiska sociala modellen, säger EU-kommissionären Laszlo Andor.