Meningslöst arbete leder till maskning

Sociologen Roland Paulsen har undersökt varför folk maskar på arbetet.

Vilka maskar mest på jobbet och varför maskar de? Sociologen Roland Paulsen har många svar i sin avhandling vid Uppsala universitet. Ett är: De sämst betalda har minst möjlighet att maska.

För att du ska kunna maska mycket måste du ha ett kunskapsövertag så att andra inte vet hur lång tid det tar att göra ditt arbete.

– Och det tror jag gäller privilegierade yrkesgrupper, säger Roland Paulsen.

Hans avhandling bygger på intervjuer med ett fyrtiotal anställda som ägnar omkring hälften av sin arbetstid åt vad han kallar ”tomt arbete”, det vill säga allt annat än att jobba.

Vissa av de intervjuade maskade av rent egoistiska skäl, för att de upplevde att jobbet eller vissa arbetsuppgifter inte angick dem eller var meningslösa. Andra gjorde det för att hämnas på företaget eller chefen, och ytterligare några hade mer ideologiska skäl som att de inte ville bidra till ett samhällssystem som de kände sig utnyttjade av.

Men det finns också ett samband med demokratin på arbetsplatsen, berättar Roland Paulsen.

– Kampen för arbetsplatsdemokratin som facket länge stått för har blivit mer och mer byråkratiserad. Då är frågan vart all frustration tar vägen. Maskning kan alltså vara ett uttryck för en mer individualiserad form av motstånd.

Även om Ronald Paulsen analyserar olika typer av tomt arbete är det svaret på frågan ”varför maskar människor?” han är ute efter. Internationella mätningar har visat att kring två timmar per dag och anställd går till tomt arbete.

– Arbete antas i dag vara det som ska fylla våra liv med mening och gemenskap, men arbetsplatsen har alltid varit en arena för frustrationer, för makt och motstånd.

Han vill också undersöka vad det är som driver anställda till mer avancerade former av maskning. Ett exempel på detta är de 20 gruvarbetare på LKAB som kunde maska i flera år genom att låta en person stämpla in för dem.

Ett annat känt exempel är den tyske kommuntjänsteman som förra året avslöjade att han inte lyft ett finger på jobbet sedan 1998. Enligt honom var orsaken att hans avdelning växt så pass att han inte längre behövdes.

– Vissa upplever den sortens låga arbetsbelastning som destruktiv, andra utnyttjar den till egen fördel.

Och det är inte enbart inom offentlig förvaltning som den här sortens tomma arbete uppstår, menar Roland Paulsen.

– Det stämmer att många anställda, ofta de sämst betalda, hårdbevakas. Men det är inte en verklighet som drabbar alla. Vad vi ser är också hur det blir viktigare att se ut som att man är produktiv än att verkligen vara det.

Avhandlingen visar att tomt arbete också kan ske mot den anställdes vilja.

– Det kan börja med att man får längre tid på sig för att utföra en viss arbetsuppgift än vad som egentligen behövs, vilket först upplevs som något positivt men med tiden blir alltmer tråkigt. Ju längre tiden går desto svårare blir det att ta sig ur det.

En märklig sak med LKAB-affären och många andra fall av maskning är att verksamheten kan rulla på trots frånvaron, berättar Roland Paulsen.

– Det väcker många frågor. Exempelvis kan man undra vad problemet är så länge jobbet görs.

Hur kunde du hitta 40 personer som maskar halva sin arbetstid?

– Jag började med att skicka in en annons till ett forum som heter maska.nu.

Om de mätningar som du hänvisar till stämmer innebär det att kravet på sex timmars arbetsdag redan är uppfyllt?

– Det stämmer, men problemet är att det är väldigt ojämnt fördelat. En del är hårt övervakade, medan andra kan ägna sig åt hur mycket tomt arbete som helst.

Är det delvis en klassfråga?

– Ja, jag tror absolut att det finns en sådan skillnad, men exakt hur den ser ut vet vi inte så mycket om. Mina intervjupersoner består mest av kontorsanställda som har större möjlighet till maskning.

Vilka har störst möjlighet?

– De som kan hemlighålla sitt kunnande. Det gäller att inte avslöja hur snabbt du egentligen kan arbeta.

Går det att förklara allt med dålig arbetsorganisation eller demokratibrist?

– Nej, om du till exempel jobbar på en reklambyrå, vilket en av mina intervjupersoner gjorde, och tycker att reklam inte alls är något bra, då har du problem med själva jobbet. Det spelar inte längre någon roll hur demokratisk arbetsplatsen är.

Vad har vi för syn på arbete egentligen?

– Vi har en ganska abstrakt syn, det spelar ingen roll vad vi gör och vad det leder till,  bara man arbetar, då är det något bra.

När man tänker på gruvarbetarna – var det inte så att deras arbete egentligen inte behövdes?

– Det är mycket intressant, för de var ansvariga för el, vatten och ventilation i gruvan, och vad jag förstår fungerade verksamheten utan dem. Man upptäckte inte maskningen på grund av bristande verksamhet, utan genom deras inloggningsdata.

Då var arbetsplatsen överbemannad helt enkelt?

– Så kan det vara, ibland kan det vara brist på arbetsuppgifter i förhållande till antalet anställda. Arbetsplatsen är inte så rationell som vi tror. Ofta har chefen en helt annan kompetens och vet inte vad som görs på arbetsplatsen.

Vilken slutsats ska man dra från din avhandling?

– Tanken med min avhandling är också att uppmärksamma ojämlikheten på arbetsmarknaden. Det finns en ekonomisk ojämlikhet, men också en ojämlikhet när det gäller tid och stress.