Högsta domstolen beviljar prövningstillstånd i ett mål där en lesbisk kvinna fick 30 000 kronor i diskrimineringsersättning. Det är inte tillräckligt avskräckande anser Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Högsta domstolen (HD) ska alltså pröva diskrimineringsersättningens storlek. DO överklagade hovrättens dom eftersom man inte anser att ersättningen har den avskräckande effekt som är tanken med sanktionen i den nya diskrimineringslagen från 2009.

Det råder i dag stor osäkerhet om vad som är en skälig nivå på ersättningen i olika situationer, menar DO. Eftersom sanktionen är ny saknas det ännu vägledande rättspraxis från allmän domstol.

– Det finns en risk att man felaktigt jämför diskrimineringsersättningen med skadestånd vid brottmål, vilket var precis det som lagstiftaren ville undvika genom införandet av den nya sanktionen, säger diskrimineringsombudsman Agneta Broberg.

Målet rör en lesbisk kvinna som 2009 kontaktade en vårdcentral i Stockholm inför en kommande insemination. Kvinnan nekades vård och hänvisades till en särskild mottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor.

Tingsrätten konstaterade att hänvisningen till en specialistmottagning innebar att kvinnan hade diskriminerats på grund av sin sexuella läggning. Landstinget dömdes då till 15 000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan. I hovrätten ändrades beloppet till 40 000 kronor som sedan jämkades till 30 000.

I nya diskrimineringslagen döptes ”skadestånd” om till ”diskrimineringsersättning”. Detta för att beloppet dels ska vara en rimlig kompensation till individen, dels tillräckligt avskräckande för att motverka diskriminering i samhället.

Det betyder att det inte längre finns någon övre gräns för hur stort ett skadestånd kan bli vid diskriminering.

Men det är domstolarna som sätter ribban för hur hög ersättningen får vara vid diskriminering.

Av ett fåtal avgjorda mål hittills framgår dock att den nya lagen är lika tandlös som den gamla. Prislappen för diskriminering har inte varit högre än tidigare sedan 2009.