Foto: Hasse Holmberg

 

Lagen om anställningsskydd (las) är en trubbig och förlegad lagstiftning som bara gillas av facken. Det är den bild som den samlade borgerligheten under senare år försökt förmedla. Sanningen är att det är en falsk mytbildning som pumpas ut av det borgerliga propagandamaskineriet. Las är i själva verket en vekling under attack.

Debatten har till stor del handlat om att turordningsreglerna behöver luckras upp för att unga ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv har upprepade gånger, nu senast i samband med jobbpakten, velat försämra skyddet i las. Framför allt vad gäller turordningsreglerna. Till saken hör att de borgerliga aktörerna antingen är omedvetna om hur lagen egentligen regleras eller så använder de en medveten strategi för att pressa arbetarrörelsen ytterligare. Moderaterna har inte bemött näringslivets krav i frågan om turordningsreglerna men har självmant monterat ner anställningsskyddet för tidsbegränsat anställda.

Skyddet för tidsbegränsat anställda är i stort sett verkningslöst i dag. Under det socialdemokratiska styret var läget långt ifrån perfekt men trots det har regeringen Reinfeldt försämrat skyddet ytterligare. Lagen har ett skydd i teorin för att en tidsbegränsad anställning kan få fortlöpa i totalt fem år för att sedan övergå till en tillsvidareanställning. I praktiken kan arbetsgivaren trixa med flera olika anställningar i omgångar så att en arbetstagare aldrig lyckas uppnå kriterierna för att få en tillsvidareanställning.

EU-kommissionen kritiserade regeringen i en underrättelse 2010 och menade på att de svenska reglerna för tidsbegränsat anställda strider mot EU:s visstidsdirektiv. Regeringen har därefter lagt flera misslyckade förslag för att ändra reglerna. Sverige lyckas alltså 2013 inte ens nå upp till EU:s krav på skydd för tidsbegränsat anställda. EU som annars inte brukar vara kända för att stå upp för arbetstagarnas rättigheter.

Det är märkligt hur lite plats som försämringarna i las får i svensk media i förhållande till borgerlighetens verklighetsfrånvända kritik av anställningsskyddet. Las är i grunden en flexibel lagstiftning som till stor del möjliggör för arbetsmarknadens parter att komma överens om andra regler än de som gäller i lag, genom kollektivavtal. Men när arbetslösheten ligger på åtta procent och socialförsäkringssystemet är försvagat är förutsättningarna för den fackliga rörelsen minst sagt dåliga. Försämringen av anställningsskyddet har även drivits på av Arbetsdomstolen i arbetsbristrelaterade omplaceringar och uppsägningar. Detta fastställs i arbetsrättsliga studier av bland andra forskaren Catharina Calleman.

Arbetarrörelsen och socialdemokratin måste bedriva en upplysningskampanj om hur las regler egentligen ser ut. Vi kan inte låta borgerligheten sätta agendan och låta debatten utformas av okunskap eller medvetet vilseledande. Socialdemokratin bör gå till val på att stärka skyddet för de tidsbegränsat anställda, ändra omplaceringsreglerna genom att tvinga arbetsgivarna att omplacera i turordning samt ta bort småföretagens möjlighet att undanta två arbetstagare vid tillämpning av turordningsreglerna.

Las är redan i dag en skadeskjuten kråka, och för att vända debatten till arbetarrörelsens fördel måste det finnas en sjukdomsinsikt och en medveten strategi för att kunna slå tillbaka med full kraft.

Riad Aliefendic
redaktionsordförande, Tidskriften Tvärdrag, och juriststudent vid Lunds universitet