DO har beslutat att följa upp den så kallade miljongranskningen av arbetsgivarnas lönekartläggningar. Myndigheten ska granska cirka 470 arbetsgivares handlingsplaner för att uppnå jämställda löner.

För drygt fyra år sedan genomförde Jämo den så kallade miljongranskningen där drygt 550 arbetsgivares lönekartläggningar granskades. DO ska nu granska samma arbetsgivare igen.

Den här gången blir det en mindre omfattande granskning jämfört med förra gången. Enligt lagen ska arbetsgivare med 25 eller fler anställda vart tredje år upprätta en skriftlig handlingsplan för jämställda löner. I planen ska även resultatet av en lönekartläggning redovisas. DO kommer nu att begära in den senaste handlingsplanen för de utvalda arbetsgivarna.

De har tre veckor på sig att svara. Ett första resultat från granskningen kommer att vara klart i början av hösten, och granskningen beräknas vara avslutad i slutet av 2013.

Kravet på lönekartläggning har funnits i svensk lag sedan 1994. Syftet är att arbetsgivaren ska rätta till osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Kön ska inte ha någon betydelse för lön.

Jämo granskade lönekartläggningar för över en miljon anställda innan myndigheten lades ner 2009. När nya Diskrimineringsombudsmannen (DO) tog över Jämos verksamhet samma år upphörde tillsynen helt.

Lena Svenaeus, tidigare Jämo och känd som arkitekten bakom lönekartläggningen, var mycket upprörd i en intervju i Arbetet förra sommaren.

– Det inträffade en total vändning när man lade ner Jämo, vilket jag tycker är sorgligt och tämligen oförsvarligt.

Uppdraget är glasklart, lagen säger att DO ska utöva tillsyn, menar Svenaeus.

–  Man kan inte bara strunta i att tillämpa lagen. Tänk om skattemyndigheten slutade granska deklarationerna, jag undrar hur många som skulle betala skatt då.

Efter den massiva kritiken backade DO och en ny avdelning – enheten för aktiva åtgärder – med ett tiotal anställda har börjat granska lönekartläggningarna.

Miljongranskningen blev alltså Jämos sista och troligen mest omtalade gärning. Granskningen omfattade sammanlagt 750 000 anställda, alltså en femtedel av de anställda på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet blev:
44 procent av de granskade arbetsgivarna hittade och åtgärdade osakliga löneskillnader. Något som i sin tur ledde till lönejusteringar för 5 808 anställda, varav mer än 90 procent kvinnor. Den genomsnittliga lönejusteringen per person blev 1 120 kronor i månaden.

Läs tidigare artiklar i Arbetet:

• Från miljongranskning till noll granskning
• Unionen: Tandlösa sanktioner och luddiga lagar
• DO backar för kritiken och börjar granska