Andelen fyra- och tolvåringar med astma har ökat med 50 procent på åtta år, visar en ny undersökning från Socialstyrelsen. Samtidigt finns det allvarliga brister i hur skolor möter barn med allergi, konstaterar myndigheten.

– Vi vet inte vad den drastiska ökningen beror på, säger Greta Smedje, utredare på Socialstyrelsen. Det är en nobelprisfråga.

En del kan säkert förklaras med ökad kunskap och förbättrad rapportering, men inte allt, påpekar hon.

I en rapport som lämnas till regeringen i dag föreslår Socialstyrelsen därför att det tas fram en nationell strategi för allergisjukdomar.

Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige. I en skolklass med 30 barn finns i dag i genomsnitt tre barn med astma, fyra med allergisnuva och två med födoämnesallergi.

– Hur förskolor och skolor möter behoven hos den växande gruppen med allergi är centralt eftersom barn tillbringar en så stor del av sin tid där.

Socialstyrelsen har också gått igenom den forskning som finns på området för att kartlägga vilka problem barn med allergi möter. Få skolor och förskolor arbetar systematiskt med att förebygga en dålig arbetsmiljö, visar kartläggningen. Exempelvis genomför bara en liten andel så kallade allergironder. Och många uppfyller inte Socialstyrelsens rekommendationer när det gäller ventilation, fuktskador och städning.

Endast 40 procent har ett godkänt ventilationssystem. Runt 80 procent har antingen fuktskador eller förhöjd risk för sådana skador.

I skolans och förskolans arbetsmiljö gäller regler från ett flertal myndigheter parallellt, bland annat Socialstyrelsens rekommendationer, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och Skolverkets regler.

– Det är för många kockar, vilket enligt vår uppfattning gör att personalen kan bli lite osäkra om vad som gäller.

Socialstyrelsens kartläggning visar att samtliga personalgrupper i skolor och förskolor behöver lära sig mer om allergier, arbeta mer förebyggande och se till att följa de regler som finns.

– Det måste också bli tydligare vem som ansvarar för vad, säger Greta Smedje.

Socialstyrelsen föreslår därför att en myndighet blir pådrivande och tar fram en nationell strategi. Exempelvis det nya Folkhälsoinstitutet som börjar sin verksamhet den 1 januari 2014.