”Q var ett O med en liten svans. Det var en bokstav som en gång fanns”, skrev Lennart Hellsing i sin uppskattade barnbok.
Och visst förändras språket i takt med att världen förändras.
Men när nätföretaget Googles nu klampar in i språkutvecklingen och kräver att Svenska Språkrådet ändrar sin definition av ordet ”ogooglebar” av upphovsrättsliga skäl skapar det mer förundran än förändring.
Ordet ”ogooglebar” är därmed sedan i går inte bara liktydigt med resultatlös sökning på nätet, ordet är också evigt förknippat med Googles demokratifientliga attack mot svenska språket.
För i grunden är Googles tilltag inget annat än ett direkt hot mot demokratin.
Att över huvud taget kunna tro att ett företag har rätten över ett språk är lika verklighetsfrämmande som att påstå sig äga Mars.
Google har i olika omgångar varit i konflikt med de kinesiska myndigheterna om den grava censur som kommunistregimen har lagt över internet.
Google avbröt också sitt samarbete med Kina 2010.
Dessförinnan hade företaget dock välvilligt hjälpt de kinesiska myndigheterna bygga in spärrar i sin sökmotor som effektivt hindrade till exempel sökningar på ”Massakern på Himmelska Fridens torg”.
Det Google då lärde sig riktar de nu tydligen mot svenska språket. Men språket tillhör folket, inte storföretagen.
Det absurda i sammanhanget är att Google som sin devis har tagit ”Do no evil”, alltså ”Gör inget ont”.
Men företagets utfall mot ordet ”ogooglebar” gör att ordet ”Google” på svenska snart är liktydigt med, om inte ”ondska” så i vilket fall ”översitteri”.
Det kan knappast vara ett bra försäljningsargument.
