Handels rapport som presenterades på torsdagen bidrar med argument i en av avtalsförhandlingarnas hetaste stridsfrågor, nämligen den om avtalens lägsta löner. I rapporten jämförs lägstalöner och arbetslöshet i 27 länder. Resultatet visar att arbetslösheten faktiskt är lägre i länder med hög lägstalön än i länder med låg lägstalön. Detta gäller både arbetslösheten bland ungdomar och i hela befolkningen.

Det går stick i stäv mot vad Svenskt Näringsliv och vissa borgerliga politiker har hävdat, att fler människor får jobb om lägstalönerna sänks.
– Deras argumentation faller platt. Det finns inga hållbara argument för att sänkta lägstalöner skulle ge högre sysselsättning, säger Lars-Anders Häggström.

Relativt höga lägstalöner, som i Sverige och övriga Norden, är enligt Handels viktiga för att undvika fattigdom bland människor som arbetar. Extra viktigt är det för kvinnor och unga, som är överrepresenterade i svensk detaljhandel.
I USA, där lägstalönerna är låga jämfört med Sverige, finns en stor grupp ”arbetande fattiga” som inte klarar sig på sin inkomst.
– Så vill vi inte ha det i Sverige. Vi tycker att folk ska kunna klara sig på sin lön, säger Lars-Anders Häggström.

Rapporten visar också att relativt höga lägstalöner kan leda till utveckling och höjd produktivitet i en bransch. Det förutsätter dock att det finns en aktiv arbetsmarknadspolitik och bra utbildning. Då kan människor som blir av med lågproduktiva jobb ställa om till arbeten med högre produktivitet.
–   Visst försvinner det jobb när vi höjer lönerna. Vi vill att branschen ska utvecklas mot mer produktiva jobb. Vårt avtal om yrkespraktik är en del i att förbättra utbildningen, säger Lars-Anders Häggström.

Lägstalönerna är en svår nöt att knäcka i de pågående avtalsförhandlingarna. Handels och övriga LO-förbund kräver att lägstalönerna höjs lika mycket som andra löner, med 700 kronor i månaden. Arbetsgivarna Svensk Handel vill hålla tillbaka lägstalönerna, och bara låta dem öka med hälften så mycket som övriga löner.